Tomas Ramberg: Så ändrar Trump spelplanen i det svenska valet

I takt med att USA:s politik förändras tvingas svenska politiker ompröva relationen

USA:s nya politik under Donald Trump har satt svenska politiker i en oväntad position där tidigare självklara positioner i utrikespolitiken nu ifrågasätts. Moderatledaren och statsminister Ulf Kristersson, som länge varit en stark USA-vän, har nu börjat kritisera amerikansk politik med ett språkbruk som tidigare främst förknippats med vänstern.

Det märks en tydlig förändring i tonen när Kristersson nu kräver att USA visar respekt för andra länders territorier och kritiserar amerikansk inblandning i andra staters politik. Han har även kallat USA:s agerande i Latinamerika för brott mot folkrätten, ett uttryck som tidigare varit otänkbart från en Moderatledare.

Denna omsvängning har varit smärtsam för borgerliga politiker som länge sett USA som ett bålverk mot ofrihet och som garanten för en liberal världsordning. När Sverige gick med i Nato beskrev Kristersson det som att ”vi kommit hem” och under Moderaternas Sverigemöte 2024 presenterades Natoanslutningen stolt som en politisk trofé. ”Vi vet var vi har våra vänner”, utropade Kristersson då inför sina partikamrater.

Natokritiker hade varnat för Trump, men det fanns en stark tro bland medlemskapets förespråkare att USA:s institutioner och demokratiska tradition skulle hålla honom i schack och garantera fortsatt lojalitet med Europa. Den förhoppningen har nu krossats.

Den senaste veckan har flera ledande moderater uttryckt stark kritik. Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev Trumps agerande som ”absurditet på en ny nivå” i en intervju med Dagens Nyheter. Även statsminister Kristerssons språkbruk har skärpts betydligt. Han konstaterar nu att Trump på allvar förändrat USA:s relation till Europa och att vi ”ska vara inställda på att förändringen är långsiktig” – en dramatisk omvärdering jämfört med tidigare hållning.

Tiden då svenska och andra europeiska ledare trodde sig kunna påverka Washington genom dialog och diplomatisk försiktighet verkar vara över. De försök till inställsamhet som tidigare präglat relationen har nu ersatts av tydligare markeringar från europeiskt håll.

I det nya geopolitiska landskapet står de svenska partierna mer enade än tidigare. Det råder en blocköverskridande enighet om hur Sverige ska förhålla sig till USA. Samtidigt finns en bred uppslutning kring att basera säkerhetspolitiken på Natomedlemskapet. Både Socialdemokraterna och regeringspartierna hävdar att Natos säkerhetsgarantier förblir lika starka trots Trumps återkomst.

Men den växande klyftan mellan Europa och USA kan påverka det svenska valet på flera sätt. För det första riskerar den internationella krisen att drabba svensk ekonomi. Om börsen fortsätter att svänga kraftigt på grund av tullhot och geopolitiska spänningar kan den ekonomiska optimism regeringen försökt skapa med sin valårsbudget gå om intet. Om både konsumenter och företag blir mer försiktiga stärker det oppositionens argument om att regeringen misslyckats med ekonomin.

För det andra tenderar frågor om ledarskap att bli viktigare i oroliga tider. Det finns en välkänd effekt där väljare sluter upp bakom sittande ledare när landet står inför externa hot, den så kallade ”rally-around-the-flag-effekten”. Hittills har dock Kristersson inte kunnat dra nytta av detta fenomen. Socialdemokraterna hoppas istället att Magdalena Anderssons starka förtroendesiffror ska gynna dem i en tid av internationell osäkerhet.

Båda politiska blocken använder den förändrade relationen till USA för att ifrågasätta motståndarens pålitlighet i utrikespolitiken. Regeringssidan hävdar att Magdalena Andersson skulle bli beroende av det Natokritiska Vänsterpartiet, medan oppositionen varnar för att en högerseger skulle ge det Trumpvänliga Sverigedemokraterna ett dominerande inflytande över svensk utrikespolitik.

Sammantaget står det klart att den transatlantiska relationen genomgår en omvälvande förändring som påverkar den politiska debatten i Sverige på ett sätt som få kunde föreställa sig när landet ansökte om Natomedlemskap.