Den svenska Försvarsberedningen står inför en känslig balansgång när den på fredag presenterar sin nya säkerhetspolitiska analys. Sedan den förra analysen gavs ut våren 2024 har den globala säkerhetsbilden förändrats radikalt, inte minst på grund av Donald Trumps återkomst till Vita huset.

När Försvarsberedningen senast uttalade sig om det säkerhetspolitiska läget satt Joe Biden fortfarande i presidentstolen i Washington. Sedan dess har läget förändrats dramatiskt. Trump har bland annat hotat med att ta kontroll över Grönland, stoppat stödet till Ukraina och aviserat att amerikanska trupper ska dras tillbaka från Europa. Den amerikanska presidentens agerande har väckt oro i hela Europa och lett till allt hårdare kritik från svensk sida.

I utrikesdeklarationen tidigare i år gick utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) så långt som att säga att USA agerar på ett sätt som skadar förtroendet och strider mot Europas grundläggande värderingar. Det var starka ord från en svensk regering som samtidigt har sökt fördjupat samarbete med USA inom ramen för Sveriges nya Nato-medlemskap.

Nu står alltså Försvarsberedningen inför uppgiften att formulera sig om USA:s roll i en gemensam säkerhetspolitisk analys som alla åtta riksdagspartier ska kunna ställa sig bakom. Enligt flera källor till Dagens Nyheter som har insyn i arbetet beskrivs formuleringarna om USA som balanserade. Beredningen har tagit intryck av den senaste säkerhetsanalysen från Finland, där det konstateras att den transatlantiska samarbetsmiljön nu präglas av oförutsägbarhet, snabba förändringar och hårdare retorik.

En källa med insyn i arbetet bekräftar att USA är en av huvudanledningarna till att beredningen skriver en ny analys. Samtidigt betonas att det som står i analysen är något som alla partier kan ställa sig bakom, vilket tyder på ett noggrant formulerat kompromissdokument.

Men alla partier är inte nöjda med formuleringarna. Miljöpartiet, och framför allt Vänsterpartiet, vill se skarpare skrivningar specifikt om USA:s roll och agerande. Därför kommer båda partierna att lämna varsitt tillägg till den säkerhetspolitiska analysen, där de tydligare markerar sin kritik mot den amerikanska administrationen.

Socialdemokraterna och Centerpartiet väljer en annan väg. De lämnar inga egna formuleringar om den säkerhetspolitiska analysen i sig, men kommer istället med särskilda yttranden om upprustningen av det civila försvaret. Kärnan i deras kritik är att upprustningen av det civila försvaret hittills mest har diskuterats i ord, medan konkreta åtgärder har lyst med sin frånvaro.

Centerpartiet pekar särskilt på att det går alltför långsamt att säkerställa kritiska områden som energiförsörjning, livsmedelsberedskap och transporter. Socialdemokraterna lyfter fram liknande frågor kring försörjningsberedskapen, men betonar också vikten av att klargöra privata aktörers ansvar, skyddade utrymmen och civilplikten – det vill säga hur samhället ska kunna fortsätta fungera även vid höjd beredskap.

En källa med insyn i S-arbetet uttrycker frustration över att det har funnits många utredningar på området, men att det har hänt alldeles för lite trots att det finns en bred politisk vilja att gå vidare med förslagen. Centerpartiet tar också tillfället i akt att lyfta sitt krav på att en procent av Sveriges BNP ska gå till stöd för Ukraina.

Försvarsberedningens uppdrag sträcker sig längre än fredagens presentation. Beredningen ska också ta fram förslag på hur den upprustning som riksdagen fattade beslut om 2024 ska förstärkas och tidigareläggas. I juni 2025 enades partierna om att låna 300 miljarder kronor för att utöka och påskynda upprustningen av försvaret. Hur dessa resurser bör investeras ska beredningen presentera senare under året.

Försvarsberedningen, som leds av Jörgen Berglund (M) och består av representanter för alla åtta riksdagspartier, inledde sitt arbete i februari i år. Uppdraget omfattar bland annat förslag kring det militära och civila försvarets utveckling, skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur samt svenska militära förmågor kopplade till Nato-medlemskapet. Slutrapporten ska redovisas i november, medan fredagens presentation utgör en viktig delrapport.