Oroligt Mellanöstern driver upp bränslepriser – regeringen föreslår skattesänkning

En markant prisökning på drivmedel har drabbat svenska bilister under den senaste månaden, till följd av USA:s och Israels militära aktioner mot Iran. Världsmarknadspriserna på olja har stigit kraftigt som en direkt reaktion på den eskalerande konflikten i Mellanöstern.

Situationen har förvärrats ytterligare av de omfattande begränsningarna i sjöfarten genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet, där normalt omkring 25 procent av världens sjöburna oljetransporter passerar. Detta har skapat ett tryck uppåt på priserna som nu märks tydligt vid landets tankstationer.

Som svar på denna utveckling planerar Tidöregeringen att sänka skatten på bensin och diesel. Förslaget kommer att presenteras i vårbudgeten som finansminister Elisabeth Svantesson lämnar till riksdagen den 13 april.

Enligt det framlagda förslaget ska skatten på bensin sänkas med 1 krona och 3 öre inklusive moms, medan dieselskatten reduceras med 40 öre per liter. Skattesänkningen planeras gälla från 1 maj till 30 september i år, men regeringen avser ansöka hos EU-kommissionen om förlängning av perioden.

Den offentliga kostnaden för åtgärden beräknas uppgå till cirka 1,6 miljarder kronor i form av uteblivna skatteintäkter fram till 2026.

Förslaget har dock mött stark kritik från flera tunga instanser. Drivkraft Sverige, som företräder drivmedelsleverantörerna, beskriver regeringens lösning som alltför kortsiktig.

”Återkommande politiska åtgärder med syfte att direkt motverka höga energipriser kan bygga en förväntansbild om att samma sak kommer ske i framtiden”, skriver organisationen i sitt remissvar.

Drivkraft Sverige pekar på risken att motivationen för konsumenter att investera i bränslesnåla fordon eller elbilar kan minska med denna typ av åtgärder – en oro som delas av Konjunkturinstitutet.

Även branschorganet Energiföretagen avstyrker förslaget och menar att det är ”oförenligt med behovet av att långsiktigt minska Sveriges fossilberoende”. De efterlyser istället riktade stöd till ekonomiskt utsatta grupper som saknar alternativ till bilåkande – en lösning som också förespråkas av Riksförbundet M Sverige (tidigare Motormännen).

Naturvårdsverket uttrycker förståelse för att de kraftiga prisökningarna kan drabba många hårt, men anser att regeringens åtgärd är felriktad. ”Det aktuella geopolitiska läget understryker i stället värdet av ytterligare åtgärder som minskar Sveriges fossilberoende”, skriver myndigheten.

Sedan konflikten i Iran blossade upp har bensinpriset ökat från cirka 15 kronor till närmare 20 kronor per liter. Dieselpriset har stigit ännu kraftigare – från cirka 17 kronor till över 25 kronor per liter.

Förslaget möter dock positivt gensvar från branscher som direkt drabbas av de höga bränslepriserna. Sveriges åkeriföretag menar i sitt remissvar att skattesänkningen ”bidrar till att dämpa kostnadsökningar i näringslivet och därmed bejaka svensk konkurrenskraft”. Även Lantbrukarnas riksförbund och Skogsindustrierna ställer sig positiva till åtgärden.

Finansminister Elisabeth Svantesson framhåller att Sverige har bland de lägsta utsläppen per person inom EU och försvarar skattesänkningen: ”Vi väljer nu att sänka skatten tillfälligt på bensin och diesel för att lindra de ekonomiska effekterna av USA:s krig mot Iran. Det underlättar för många undersköterskor och lärare runt om i landet som är beroende av sin bil för att ta sig till jobbet. Just nu är det alltså inte rea på bensin och diesel”, skriver finansministern till DN.

Den tillfälliga skattesänkningen speglar en balansgång mellan kortsiktiga ekonomiska lättnader för hushåll och företag å ena sidan, och långsiktiga klimatmål å den andra – en avvägning som tydligt delar både expertorgan och branschföreträdare.