Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka hur det svenska språket kan stärkas i områden med stort utanförskap. Uppdraget har gått till riksdagsledamoten Mauricio Rojas (L), som under det kommande året ska kartlägga språksituationen och föreslå åtgärder för att förbättra svenskkunskaperna bland invånare i utsatta områden.

Enligt regeringens samlade bedömning saknar en av tre utrikes födda tillräckliga läsfärdigheter i svenska för att fullt ut kunna delta i arbetslivet och samhället. Det är en situation som integrationsminister Simona Mohamsson beskriver i tydliga ordalag.

”Vi har ett innanförskap och ett utanförskap, ett a-lag och ett b-lag”, säger Mohamsson till DN under ett besök på ett bibliotek i Rinkeby.

Utredningen kommer primärt att kartlägga det svenska språkets ställning i landets utsatta områden. I dag finns visserligen statistik över hur skolbarn presterar i svenskämnet och hur många som studerar på SFI, svenska för invandrare. Men när det gäller vuxna som sedan länge har invandrat till Sverige och är svenska medborgare saknas tillförlitliga uppgifter om deras språkkunskaper.

”Man kan säga att det är språkpolitik”, konstaterar integrationsministern.

Ett centralt problem som Mohamsson lyfter fram är att majoriteten av alla barn som studerar svenska som andraspråk faktiskt är födda i Sverige. För att bryta det utanförskap som dessa barn riskerar att växa upp i menar hon att även deras föräldrar behöver erövra språket ordentligt.

”Min målsättning är att föräldrar både ska kunna delta i föräldramötet i skolan och läsa Pippi Långstrump för sina barn”, säger Mohamsson.

Även om regeringen arbetar med att förbättra både skolan och SFI påpekar integrationsministern att det är en klen tröst för individen om ingen i ens omgivning pratar svenska. Språket måste användas aktivt för att befästas.

”Det blir rätt svårt då, om du inte använder språket”, konstaterar hon.

Utredaren Mauricio Rojas har själv invandrat till Sverige från Chile och har därmed personlig erfarenhet av att lära sig svenska som vuxen. I ett mejl till DN beskriver han att ”möjligheten att umgås med så kallade etniska svenskar var betydande” när han själv skulle lära sig språket.

Även Simona Mohamsson, som också har invandrat till Sverige, betonar fördelarna med att hennes familj hamnade i en omgivning där alla var etniska svenskar. Men att föra en politik för att aktivt blanda befolkningen geografiskt är ingen lösning, enligt ministern.

”Det här är ju också Sverige”, säger hon och syftar på att besöket äger rum i Rinkeby, ett av de områden som ofta lyfts fram i integrationsdebatten.

Mohamsson understryker att det är språket som är det avgörande för integration, inte vilka högtider människor firar eller var de bor.

”Jag tror att ibland blir vi så maniskt fokuserade på att blandning måste ske genom att man förflyttar en människa från en plats till en annan. Det tror inte jag”, säger hon.

När integrationsministern får frågan om vad motsatsen till bristande kunskaper i svenska är, ger hon ett konkret svar som handlar om makt och självbestämmande.

”Att jag kan svenska och gör mig förstådd och har makt över mitt liv”, svarar hon.

En central utmaning för utredningen är avsaknaden av konkreta mätverktyg för att bedöma språkkunskaper bland vuxna som levt länge i Sverige. Mauricio Rojas beskriver i mejlet till DN att han planerar att besöka de områden som polisen definierar som utsatta för att få en bild av situationen på plats.

”Jag kommer att besöka dessa områden och intervjua poliser, lärare, förskollärare och personal på vårdcentraler. Jag ska också samtala med forskare och inte minst integrationstalespersoner i alla partier”, skriver han.

En praktisk frågeställning kring utredningen är hur Rojas ska kombinera uppdraget som utredare med sitt uppdrag som riksdagsledamot. I höst kandiderar partiveteranen än en gång till riksdagen för Liberalerna.

”Det gäller att vara selektiv och anstränga sig lite extra”, skriver Rojas om utmaningen att hantera båda uppdragen parallellt.

Utredningen förväntas vara klar inom ett år och kan komma att ge underlag för nya politiska förslag kring språkundervisning och integration i Sverige.