Därför är Egypten så dominant i nya OS-sporten

Damernas världstrea i squash riskerar att missa OS. När sporten debuterar i Los Angeles 2028 tillåts bara två spelare per land – och på damsidan är de tre främsta spelarna i världen alla från Egypten. En av dem tvingas stanna hemma.

– Det enda jag kan jämföra med är Kinas dominans i bordtennis. I squash finns det annars inget land som är så överlägset, varken på herr- eller damsidan, säger Bolbol Aziz, en av arrangörerna bakom Swedish Open.

Squash har försökt ta sig in i OS i flera decennier. När Internationella olympiska kommittén till slut sa ja till sporten inför spelen i Los Angeles 2028 var det ett efterlängtat genombrott. Men glädjen har förbytts i en svår fråga: vad händer när ett land dominerar så totalt att de egna spelarna blir varandras främsta hot? OS-begränsningen har redan börjat forma karriärbeslut och diskussioner om nationalitet.

Egypten har inte alltid varit en squashstormakt. På 1970- och 80-talen var landet hyfsat, med en nivå jämförbar med Sverige. I slutet av 1990-talet ändrades allt när Ahmed Barada slog igenom som toppspelare. Det blev en snöbollseffekt: regeringen började satsa pengar, sponsorer klev in och talangutvecklingen växte. Det stora mediala genombrottet kom när en glasbana ställdes upp vid pyramiderna i Giza. Den tävlingen spelas fortfarande och avgörs i år veckan efter Swedish Open.

I Egypten är squash i dag den största individuella sporten, efter fotboll och handboll. För egyptierna handlar OS-kvalet om att inte bara vara bland de bästa i världen, utan också om att placera sig bland de två bästa i det egna landet. Landets dominans märks inte minst på världsrankingen, och det finns en oro för att köpstarka länder, som exempelvis Qatar, ska försöka locka till sig toppspelare med medborgarskap. Redan i dag representerar bröderna ElShorbagy Storbritannien efter att ha bott i landet i flera år.

– När du kommer till Kairos flygplats ser du bilder på de bästa spelarna. De är superstjärnor, säger Aziz, som själv har rötterna i Egypten.

Nästa stora egyptiska namn lär bli Mohamed Zackaria. Nyss fyllda 19 är han världssexa och förstaseedad i Swedish Open. Han har dessutom vunnit junior-VM tre år i rad.

– Han är en av de största talangerna Egypten fått fram. Mitt tips är att han tar en OS-plats, säger Aziz.

Swedish Open spelas i Stockholm den 30 september–4 oktober i Roslagshallen och på GIH, där en glasbana byggs upp. Tävlingen ligger på världstourens tredje nivå och har 2,15 miljoner kronor i prispengar. Åtta av världens 20 bästa herrar och åtta av de 20 bästa damerna finns på plats.

För Sverige är evenemanget historiskt. Det blir den största svenska squashturneringen genom tiderna. Landet vann lag-EM 1980 och 1983, men är i dag en liten aktör i sportens internationella topp. Ändå har arrangörerna lyckats locka ett starkt startfält, med bland andra förre världsettan Mohamed ElShorbagy för Storbritannien. Turneringen ger därför svenska spelare en ovanlig chans att tävla mot världseliten på hemmaplan.

– Vi får hit åtta av de 20 bästa herrarna och åtta av de bästa damerna. Det är kul att de vill komma hit, för det är tuff konkurrens om relativt få rankningspoäng, säger Aziz.

Tre svenska wild card har delats ut: Moa Bönnemark, Lovisa Ronge och Joel Viksten. För dem väntar möten med spelare som annars bara syns i tv-sändningar från de största tävlingarna. Alla tre inleder sitt spel under onsdagen.

Bolbol Aziz hoppas att Swedish Open kan växa. Han drömmer om att en dag få ställa upp en glasbana på en historisk plats i Stockholm, i samma anda som tidigare tävlingar vid pyramiderna, Grand Central Station i New York och Eiffeltornet i Paris.

– Vi är glada att vi kan spela på GIH. Men i framtiden vill jag gärna se något mer spektakulärt, säger han.