Edlund har nått Duplantis-nivå: ”Känns lite surrealistiskt”

Oskar Edlund har gjort en säsong som få svenska friidrottare har mäktat med. Den 23-årige häcklöparen från Täby har sänkt sina tider på 400 meter häck, tagit svenskt rekord och klättrat från plats 33 till 13 på världsrankingen. Nu väntar ett nytt slags mästerskap: World Athletics nya tävlingskoncept Ultimate Championship i Budapest.

– Jag har sänkt mig varje säsong … och planerar väl inte att sluta med det, säger han.

Det var i EM-semifinalen i somras som Edlund sprang hem det stora genombrottet. Tiden 47,81 innebar en rejäl putsning av det personliga rekordet och ett svenskt rekord. I finalen var han dock nära att nå pallen – tio hundradelar skiljde till bronset. Besvikelsen var påtaglig, och Edlund har sedan dess beskrivit det som snopet.

– Jag letar svagheter i min löpning snarare än styrkor. Rekordloppet var långt ifrån felfritt, så jag ser fram emot att försöka slå mig in i topp-åtta-eliten som är med i alla mästerskapsfinaler. Då krävs att jag kapar en halv sekund till, men det tror jag att jag ska greja, en dag i alla fall.

Ultimate Championship är World Athletics nya satsning för att kora ”den bästa av de bästa”. Konceptet har fått uppmärksamhet, inte minst eftersom stavhoppsstjärnan Armand Duplantis är ambassadör. I startlistorna på 400 meter häck finns dock bara en svensk flagga – bredvid Oskar Edlunds namn.

– Det känns lite surrealistiskt. Tidigare har jag verkligen fått kämpa för att komma med på mästerskap och det har varit coolt att vara med eliten i Sverige. Men nu är det bara jag och den absoluta eliten, Duplantis, så det känns overkligt på något sätt, säger han.

Startfältet i Budapest är imponerande. Där finns Rai Benjamin från USA, som är OS- och världsmästare, brasilianaren Alison dos Santos som innehar världsrekordet med 45,80, samt norske Karsten Warholm, en av grenens största profiler genom tiderna. Edlund är seedad som nummer 14 av 16 löpare, men menar att han inte längre jämför sig med samma namn som tidigare.

– När jag sprang svenskt rekord i Birmingham började jag titta på de som springer ner mot 47 låga i stället för 48 låga och jämföra mig med dem. Nu tittar jag på vilka som är topp 10 snarare än topp 20.

Edlund har fått chansen i två Diamond League-tävlingar den här säsongen. På Bauhausgalan på Stockholms stadion slutade han sexa, och i polska Chorzow blev han femma. Båda loppen vanns av Alison dos Santos. Mötet med världseliten har gett mersmak.

– Han är en alien nästan. 45-tider känns väldigt tufft, men jag vill springa på 46 någon gång och då kanske man ändå har honom bakom sig, om man har tur, säger Edlund.

Resan till världstoppen började på Tibblevallen i Täby, där Edlund tog sina första löpsteg i Täby IS friidrottskola som fem–sexåring. Tränaren Fredrik Enander har funnits med sedan tidigt och minns en tävlingssugen pojke.

– Jag har en bild från när han som sjuåring står här redo för start. Löpartajtsen satt inte tajt utan fladdrade, säger Enander.

Edlund beskriver sig själv som en tävlingsmänniska från första början. Segrar i Lilla Lidingöloppet och Minimaran blev tidiga bevis på att löpningen var rätt väg. Som ung satsade han på häck och hoppgrenar, inspirerad av en mamma som själv hade varit häcklöpare.

Efter fyra år på college i USA, vid Texas Tech, flyttade Edlund hem till Sverige förra sommaren. Åren i USA var utvecklande, men han tror att flytten hem har varit en nyckel till årets framsteg.

– Vi har kunnat optimera träningen lite bättre och anpassat den efter mig. Jag har inte bara varit en i ledet på träningarna utan har ögonen på mig över varenda häck, säger han.

Vardagen är dock inte helt glamourös. För att betala hyran jobbar Edlund på ett företag som gör återhämtningsprodukter. Han står dessutom utan sponsor.

– I dagsläget står jag osponsrad på startlinjen. Det var lite kul att stå där med de andra grabbarna i världseliten på Diamond League, i sina Nike- och Adidas- och New Balance-linnen, och så står man där i ett Täby IS-linne och lyckas ändå slå några gubbar som får uppbackning, säger han.

Om konceptet Ultimate Championship blir en framgång återstår att se. Edlund ser det som ett välkommet tillskott.

– Det är ett coolt koncept, och friidrotten behöver hitta vägar framåt för att främja det kommersiella och öka intäkterna. Att vinna väger inte lika tungt som ett VM- eller OS-guld i dagsläget, men en dag kanske det gör det.

På frågan om det finns någon hemlig formel bakom årets lyft ler han.

– Det har varit lite snack i media om ”superkroppen”, men jag skulle säga svensk mat, den är jäkligt bra. Havregrynsgröt varje morgon.