Förbundskaptenen har tröttnat på kritiken mot SOK

Martina Aronsson, förbundskapten för simlandslaget, är tydlig med att storleken på en OS-trupp aldrig får bli ett självändamål.

– I en OS-trupp handlar det inte om att vara så många som möjligt, utan om att truppen ska vara så bra som möjligt, säger hon.

Det är med andra ord kvaliteten som står i fokus, snarare än kvantiteten. Uttalandet kommer i en tid där svensk simning befinner sig i en intensiv fas. EM i långbana pågår för fullt i Paris, och Aronsson har rest till den franska huvudstaden med en ovanligt stor trupp. Samtidigt pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla samarbetet med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), ett samarbete som Aronsson beskriver som avgörande för framtida medaljframgångar.

– Jag är supernöjd med den dialog och det partnerskap som vi har med SOK. Vi har många dynamiska samtal om vilka satsningar som krävs, och samarbetet präglas av en ömsesidig respekt mellan två organisationer som båda vill nå lyckade resultat, förklarar hon.

Konkret innebär samarbetet bland annat att SOK stöttar simningen med resurser som nutritionister, idrottspsykologisk support och landslagsrådgivning. Dessa funktioner är inte alltid lätta att själva finansiera, och Aronsson understryker att SOK:s stöd även har varit avgörande för Nationellt Elitcentrum (NEC) på Eriksdalsbadet.

– Utan deras stöd hade vi inte lika konsekvent kunnat arbeta med NEC-verksamheten under så många olympiader, tillägger hon och syftar på det långsiktiga arbete som krävs för att nå internationell toppnivå.

En central och omdebatterad fråga under senare år har varit SOK:s krav för att en svensk idrottare eller ett lag ska tas ut till OS. I dagsläget krävs att den aktive bedöms kunna konkurrera om en topp-12-plats. Detta krav ligger fast efter en tidigare skärpning, då man gick från att tidigare sett till topp-8. SOK:s motivering var att kraven måste vara tuffa för att Sverige ska kunna konkurrera om medaljer.

Inom simförbundet anser man att det nya topp-12-kravet i stort harmonierar med de egna målsättningarna. Men alla har inte ställt sig bakom den utvecklingen. Inför SOK:s årsmöte i mars i år drev exempelvis svenska friidrottsförbundet en motion om att sänka kravet, för att istället låta de olika specialförbundens egna internationella rankingar och kvalificeringskriterier vara avgörande. Det förslaget röstades dock ned, men frågan om vilka som ska ut i OS-het och hur tröskeln ska sättas, lever därmed kvar som ett spänningsmoment mellan idrottens elitförbund och den centrala organisationen.

För simmets del är strategin inför framtida mästerskap tydlig. Man satsar på att bygga en bred trupp över tid. Det nu pågående EM:et i Paris med en stor trupp är en uttalad del i den strategin. Man använder mästerskapet för att ge så många som möjligt erfarenhet av en mästerskapsvecka, och man satsar även i samtliga lagkapper. Detta för att vara ännu bättre rustade när det vankas OS i Los Angeles om två år.

– Vår strategi för att lyckas på kommande mästerskap är att ha en stor trupp här på EM. Det är i sig ingen rättighet att bli uttagen, men vi vill se vad som krävs, säger Martina Aronsson.

Redan till långbane-VM nästa sommar har dock kraven skärpts avsevärt, och truppen kommer att minska. Aronsson påpekar att många inte förstår hur tuffa kraven inom simning är jämfört med andra sporter.

– Helt krasst har simningen tuffare kvalkriterier än många andra idrotter, både till VM och OS. Inom en del sporter kan man ta sig in som topp 30, medan man i simning måste vara bland de 14 bästa. Så det är tufft, konstaterar hon.

Trots de höga kraven är förbundskaptenen nöjd med att ha ett tydligt ramverk för vad som krävs. Ett uttagningsdokument, som fastställs i dialog med SOK omkring 18 månader innan ett OS, ligger till grund för arbetet. Trots att dokumentet är detaljerat finns det en flexibilitet i form av framtidskriterier. Där kan unga lovande svenskar som inte når toppkraven ändå vara aktuella för OS om de bedöms ha en framtida kapacitet, men Aronsson understryker att de ändå förväntas prestera på en hög nivå för att få chansen.

– Framtidskriteriet får inte ses som en enkel biljett. Den aktive måste fortfarande ha förmågan att nå final och semifinal på nästa mästerskap, även om formen inte är perfekt just när uttagningen görs, förtydligar hon.

Samtidigt som svensk simning ser fram emot ett hektiskt mästerskapsår med EM, VM och till slut OS i sikte, så handlar mycket om att etablera sig bland de allra bästa. En förutsättning för att långsiktigt utmana om medaljer är att de avgörande besluten om stöd och uttagningar fattas av idrottens egna företrädare snarare än av den centrala organisationen. Något som förbundskaptenerna nu har fått ett allt större inflytande över.