Fotbollsspelare i USA superstjärnor för 100 år sedan – kan det hända igen?

USA spelar natten mot torsdagen sextondelsfinal mot Bosnien och Hercegovina i sitt eget hemma-VM, något som i sig betraktas som en framgång. Skulle laget ta sig till kvartsfinal finns det de som tror att världens största sport äntligen kan slå igenom på riktigt i landet. Samtidigt upprepar många en välkänd klyscha: fotboll är framtidens sport i USA, och så kommer det alltid att vara.

Men få minns att USA en gång var en fotbollsmakt. Under den internationella fotbollens tidiga år efter första världskriget rankades landet som ett av världens främsta landslag. Vid det allra första VM 1930 i Uruguay slutade USA på tredjeplats. Den 20-årige anfallaren Bert Patenaude blev historisk som första man att göra hattrick i en VM-match, samtliga tre mål i en 3–0-seger över Paraguay.

DN har talat med den legendariske spelarens sonson, som också heter Bert Patenaude och arbetar som historieprofessor vid Stanford i Kalifornien. Han har fotbollen i blodet och är väl insatt i sportens amerikanska historia.

”Jag var i tonåren när min farfar dog och han talade aldrig särskilt mycket om VM och sina mål. Det är först i efterhand jag har förstått vilken superstjärna han var”, säger Bert Patenaude.

I släktens ägo finns flera stora väskor med tidningsklipp från 1920- och 30-talet. Bevakningen av fotboll var intensiv i USA på den tiden, och alla tidningar skrev om sporten kontinuerligt. Patenaude den äldre blev också amerikansk mästare i fotboll. Hans lag, från lilla Fall River i Massachusetts, bidrog med hela fem spelare till den amerikanska truppen vid det första VM.

Men efter andra världskriget tog en annan sport över: amerikansk fotboll. Den ansågs tuffare och mer militärisk, enligt Bert Patenaude. Den europeiska varianten av fotboll föll mer eller mindre i glömska.

Tills nu, åtminstone potentiellt. Det pågående VM får stor uppmärksamhet, vilket gör att många amerikaner anstränger sig för att förstå denna sport där man inte får nudda bollen med händerna.

På en sliten plan i Brooklynstadsdelen Bay Ridge träffar DN Ish Mayers, en 35-åring som just har avslutat en korpmatch i amerikansk fotboll. Han och de andra i laget har vunnit en fin trofé som står på gräset, och nu kopplar de av med några öl.

”Jag älskar soccer, det har jag gjort i tio år”, utbrister han.

Det visar sig att datorspelet Fifa var vägen in till fotbollsintresset för Ish Mayers. Han säger att han följer Champions League och gillar Bayern München. Men några VM-matcher har han inte hunnit se än. Sedan ber han DN att förklara hur offsideregeln egentligen fungerar. Efter en genomgång på det dammiga gräset säger han att han förstår, men fortfarande tycker det är lite orättvist att man inte får ställa sig bakom backarna.

Bland amerikanska män har fotbollen länge haft rykte om sig att vara en sport för veklingar som ständigt låtsas bli allvarligt skadade. Dessutom finner många det obegripligt att en match kan sluta oavgjort.

Det finns också en politisk dimension. Många i det konservativa lägret hånar fotbollen och ställer den i kontrast till de ”riktiga” sporterna: amerikansk fotboll, basket och baseboll. Efter VM 2010 skrev Marc Thiessen, tidigare talskrivare till George W Bush, en essä där han slog fast att fotboll är en socialistisk sport, dessutom urtråkig ”som en mulen dag i Östberlin”. Han skrev att kapitalistiska sporter är spännande med mycket action, medan fotbollssupportrar blir upphetsade över en jämlik 0–0-match.

Denna attityd lever kvar bland vissa amerikaner, många av dem Trumpanhängare, som dömer ut VM-turneringen på sociala medier. Det är ingen slump att alla de elva VM-orterna i USA ligger i städer som styrs av Demokraterna.

På en annan plan i Brooklyn, i det välbärgade området kring Prospect Park, träffar DN ett gäng som brinner för fotboll. Deras lag i rosa tröjor, kallat Blood, Sweat and Beers, spelar i en av många korpligor i New York. Laget speglar fotbollshatarnas bild av vilka amerikaner som gillar fotboll: många med latinamerikansk bakgrund, flera kvinnor och alla välutbildade storstadsbor.

”Jag tror ändå att fotbollen kommer att nå ut till fler amerikaner nu, tack vare VM”, säger mittfältaren Emmanuel Hidalgo-Wohlleben.

Fotbollen når verkligen en allt större publik i USA. Premiärmatchen mot Paraguay sågs av hela 18 miljoner amerikaner, 25 miljoner om man räknar spanskspråkiga utsändningar. Det är nytt tittarrekord. Å andra sidan sågs årets Super Bowl, finalen i amerikansk fotboll, av 125 miljoner.

Som skolsport är fotbollen stor. Med 480 000 spelare på pojksidan ligger sporten fyra i USA sett till antal deltagare. För flickor är fotboll sport nummer tre. USA är också en världsnation på damsidan.

Eileen Haig som spelar vänsterback i korplaget säger att hon följer VM, men att hon egentligen är mer intresserad av damfotboll. Hon tror att vissa ute i landet kanske ser fotboll som en tjejsport, men att VM visar vilken tuff sport det är. Lagkamraten Macy DeCarlo, som spelar högerytter, tror att det är svårt att inte gilla spelare som Messi och Mbappé.

Amerikanska medier, inte minst Fox som har tv-rättigheterna till VM, gör sitt bästa för att lyfta fram just sådana stjärnor. Men de satsar också mycket på pedagogik och förklarar sporten för nytillkomna tittare. Sportsajterna är fulla av rubriker som ”Vad är skillnaden mellan rött kort och gult?” eller ”Vad betyder egentligen 4-4-2 och 4-3-3?”. Tv-sändningarna bjuder på detaljerade, AI-drivna analyser av bland annat offsideregeln.

Många amerikaner har alltså lärt sig en hel del om fotboll de senaste veckorna. Kanske har de fått upp ögonen för spelets skönhet och rent av lärt sig uppskatta en oavgjord match.

Är intresset här för att stanna? Bert Patenaude, 30-talshjältens sonson, tror det. Men han menar att det hänger mycket på hur det går för USA:s landslag. Han pekar på att laget speglar mångfalden och hur USA ser ut i dag. 1994 hade laget nästan bara vita spelare.

Han påpekar också att fotbollens första storhetstid i USA, för hundra år sedan, drevs av invandrare. Hans farfars lag bestod mest av folk som hade kommit från Portugal och Frankrike. Det var de som gjorde sporten stor den gången.