Johan Esk: Europas attacker mot Infantino är rent motbjudande

Sommaren 2026 blev Gianni Infantinos säsong. Först förvandlade han fotbolls-VM till en framgång, trots en rad kontroverser längs vägen. Men sedan övergick framgången i övermod – och till slut blev det ett självmål. Infantinos förslag om att sälja delar av VM i sig var inte det stora misstaget. Det var summan: planerna talade om hisnande 620 miljoner kronor i personlig vinning, något som snabbt blev en nyckel för Uefa i deras kritik mot Fifa-presidenten.

Avundsjuka är en stark drivkraft i internationell fotboll. När Uefa-makthavare nu kräver Infantinos avgång inför Fifa-kongressen i mars, handlar det mindre om principer än om maktkamp. Europas förbund och klubbar har under 2000-talet själva byggt upp ett system där pengar styr, med kommersiella turneringar, privata ägare och allt tätare samarbeten med auktoritära regimer. Ändå riktas nu blickarna mot Infantino, som om Europas eget agerande vore fläckfritt.

Qatar-ägda PSG har under en längre tid varit den europeiska fotbollens kanske tydligaste exempel på hur diktaturer används som plattform för sportlig framgång. Trots det har kritiken mot klubben varit betydligt svagare än den som riktades mot Fifa när VM avgjordes i Qatar. Den dubbla moralen är påtaglig.

Även inom Uefa finns frågetecken kring ledarskapet. När kritiken växte mot att Aleksander Čeferin kunde sitta kvar som Uefa-ordförande under längre tid än planerat, valde han plötsligt att meddela att han skulle avgå – ett beslut som tolkades som ett sätt att avväpna kritikerna. Samtidigt har Uefa och den europeiska klubborganisationen EFC lagt upp planer för att maximera intäkterna från Champions League, med nya format och utökade sändningar.

Den svenska fotbollens roll i det här systemet är inte heller oproblematisk. Landets klubbar har länge varit en del av den europeiska marknaden, både genom spelarförsäljningar och samarbeten med internationella aktörer. Flera röster inom svensk fotboll har lyft frågan om klubbarnas talangscouting i fattigare länder, där unga spelare hämtas till Europa utan tillräckliga skyddsnät.

Infantino har motiverat sina reformer med att fördela resurserna mer rättvist globalt, inte minst till fotbollsförbund i Afrika, Asien och Sydamerika. Men kritiker menar att detta främst varit ett sätt att säkra röster inför omvalet, snarare än en genuin strävan efter jämlikhet. Oavsett vilket har hans förslag om att sälja ut delar av VM väckt starka reaktioner, inte minst i Europa.

Samtidigt finns ett område där fotbollsvärlden faktiskt gått framåt: spelet i sig. Efter VM 2026 har domarna fått tydligare direktiv mot maskning och onödiga avbrott. Regeländringarna har inneburit att matcherna flyter bättre, och det märks både i allsvenskan och i de internationella kvalturneringarna. De fejkade skadorna, som tidigare var ett ständigt inslag, har minskat markant.

Frågan är nu hur Fifa:s ledning hanterar den växande kritiken och om Uefa:s kampanj mot Infantino faktiskt leder till förändring – eller bara till ännu mer maktkamp bakom kulisserna. Det enda som står klart är att världsfotbollens framtid avgörs minst lika mycket i korridorerna som på planen.# Infantino under press efter VM-förslag – Uefa mobiliserar inför Fifa-kongressen

Sommaren 2026 blev en vändpunkt för internationell fotboll. Först lyckades Gianni Infantino leverera ett framgångsrikt VM, men sedan kom förslaget att sälja ut delar av turneringen – ett beslut som nu kan bli hans fall.

Det var inte själva VM-succén som blev problemet för Infantino. Det var hans nästa steg. Förslaget att sälja ut delar av världsmästerskapet har väckt starka reaktioner, och i kulisserna pågår nu en maktkamp mellan Fifa och Uefa som kan omforma den globala fotbollens ledarskap.

När Europas fotbollsförbund nu kräver Infantinos avgång inför Fifa-kongressen i mars, handlar det enligt bedömare mindre om etik och mer om makt. Uefa har under årtionden byggt upp ett system där kommersiella intressen, privata ägare och nära band till kontroversiella regimen blivit vardag.

Den europeiska fotbollens egna synder är väldokumenterade. Qatar-ägda PSG:s framgångar i Champions League har ifrågasatts, men kritiken mot klubben har varit betydligt svagare än den som riktades mot Fifa inför VM i Qatar. Uefa-ledningen, med Aleksander Čeferin i spetsen, har själv fått kritik för bristande transparens och förändrade maktstrukturer.

Svensk fotboll en del av systemet

Även svensk fotboll är inflätad i det europeiska systemet. Genom försäljningar av unga talanger till större ligor och samarbeten med internationella aktörer har svenska klubbar länge varit en del av den globala fotbollsekonomin. Flera röster har också ifrågasatt hur unga spelare från fattigare länder rekryteras till Europa, ofta utan tillräckligt skydd.

Infantino har motiverat sina reformer med att de ska gynna fotbollens utvecklingsländer. Kritiker menar dock att det främst handlat om att säkra röster inför omvalet. Hans förslag om att sälja delar av VM har beskrivits som ett sätt att skapa nya intäkter, men också som ett hot mot turneringens integritet.

Förbättrat spel efter regeländringar

Trots det turbulenta politiska klimatet finns det positiva nyheter från fotbollsplanen. De regeländringar som infördes i samband med VM har inneburit ett snabbare och mer flytande spel. Domarna har fått tydligare direktiv mot maskning, och antalet avbrott har minskat markant.

– Det märks framför allt i kvalmatcherna och i de europeiska ligorna. Spelarna anpassar sig snabbt, säger en svensk fotbollsexpert.

De nya riktlinjerna har också fått genomslag i svensk fotboll, där matchtempot ökat och de utdragna skadeavbrotten blivit färre. Frågan är dock om det räcker för att rädda Infantinos position. Med Uefa:s tydliga motstånd och ökat tryck från flera nationella förbund återstår att se om Fifa-presidenten kan överleva sin egen offensiva strategi.

Experter pekar på att Infantinos utspel om att sälja delar av VM var taktiskt klumpigt, särskilt i ett läge där hans stöd bland utvecklingsländerna fortfarande är avgörande. Utan deras röster kan han få svårt att säkra ytterligare en mandatperiod.