Sven-Göran Erikssons kontroversiella beslut – lärdomar för dagens förbundskaptener

För tjugo år sedan gjorde Sven-Göran Eriksson ett av de mest omtalade besluten i VM-historien. Den dåvarande engelske förbundskaptenen tog ut 17-årige Theo Walcott till VM-truppen, trots att tonåringen aldrig spelat en match i Premier League.

Det var redan klart att VM skulle bli ”Svennis” avsked som Englands förbundskapten, och uttagningen av den unge talangen beskrevs i brittisk press som ett högriskspel. Från att ha varit känd som ”ismannen” fick Eriksson plötsligt smeknamnet ”Las Vegas-Sven” – en hänvisning till det vågade valet att satsa på en oprövad spelare på fotbollens största scen.

Beslutet fattades samma morgon som truppen skulle presenteras. Det anmärkningsvärda var att Eriksson själv aldrig hade sett Walcott spela live. Istället förlitade han sig på omdömet från sin assistent Tord Grip, som tidigare varit Tommy Svenssons högra hand under Sveriges bronsframgång i USA-VM 1994.

Det som gör uttagningen särskilt märklig var att Walcott vid den tidpunkten endast hade spelat i Championship (andraligan) med Southampton. Samtidigt fanns flera etablerade anfallare att välja på, även om både Wayne Rooney och Michael Owen kämpade med skador inför turneringen.

Men trots att han fick en plats i truppen fick Walcott inte spela en enda minut under hela VM-turneringen. Det som skulle vara ett sätt att lyfta en stor talang inför framtiden blev istället en börda för den unge spelaren.

Walcott själv har i efterhand varit öppen med att han ångrade att han åkte till Tyskland. I en intervju med Sky Sports, som Expressen citerade, förklarade han: ”All cirkus som kom med det ville jag inte vara en del av. Jag har sagt det tydligt i många år: Jag borde aldrig ha åkt dit. Det fanns andra spelare som hade erfarenheten och hade spelat på högsta nivån och jag var ny.”

”Det blev en svår stund när jag tröstade personer som John Terry som har vunnit så mycket och spelat så många landskamper. Och jag är en 17-årig pojke som tänker att jag inte ens borde vara där,” fortsatte han.

Även om Walcott senare fick en framgångsrik karriär, främst under sitt dryga decennium i Arsenal, blev han aldrig någon stor turneringsspelare för England. Han missade VM 2010 då han inte togs ut, och VM 2014 gick förlorat på grund av skada. Inte heller till EM 2016 fick han en plats i truppen.

Hans mest minnesvärda insats i ett mästerskap kom mot Sverige i EM 2012. Inbytt med en halvtimme kvar när Sverige ledde med 2-1, gjorde han både ett mål och en assist för att vända matchen till engelsk fördel. Den förlusten betydde att Sverige åkte ur turneringen redan efter två matcher.

Svenska förbundskaptener har genom åren haft olika inställning till unga spelare. Lars Lagerbäck, som var förbundskapten under 2000-talets början, uttryckte sin förvåning över Erikssons beslut: ”Jag kan inte fatta hur man kan ta ut en spelare som bara är 17 år,” sade han i en intervju två år efter VM 2006.

Under Lagerbäcks, Tommy Söderbergs och Roland Anderssons tid prioriterades ofta rutin framför ungdom – något som bland annat påverkade en då 20-årig Zlatan Ibrahimovic, som fick begränsad speltid i VM 2002. Ett helt annat synsätt rådde tolv år tidigare när 20-årige Tomas Brolin var den yngsta och kanske bästa spelaren i Olle Nordins VM-trupp 1990.

När Graham Potter nu står inför uttagningen av Sveriges trupp till kommande VM, väcks åter frågor om balansen mellan rutin och ungdom. Theodor Lundbergh från Malmö FF och Charlie Pavey från AIK – båda 17 år – har nämnts i diskussionerna, men det vore högst överraskande om Potter skulle gå i Erikssons fotspår.

En förbundskapten har aldrig så stor makt som när en VM-trupp ska tas ut. På tisdag kommer Potter att avgöra vilka spelares drömmar som ska uppfyllas och vilka som får vänta. För några äldre spelare som inte kommer med betyder det sannolikt slutet på deras VM-drömmar för alltid.