Klubbar sparkar tränare – men slumpen har minst lika stor betydelse för trendbrott

När fotbollslag presterar dåligt är det ofta tränaren som får skulden. Under innevarande allsvensk säsong har flera klubbar redan valt att byta tränare mitt under pågående säsong. I maj fick Johan Lindholm lämna Halmstad och Miguel Angel Ramirez tvingades bort från Malmö. Kort därefter, i juni, sparkades Kalle Karlsson från Hammarby. Senast i raden var Stefan Billborn som fick lämna IFK Göteborg i måndags.

Men en ny omfattande studie visar att tränarbyten mitt under säsongen inte är den räddande lösning som många klubbledningar tror. Enligt forskningen finns det inget vetenskapligt stöd för att ett tränarbyte i sig vänder en negativ trend.

”Man behöver bli bättre på att försöka förstå vad orsaken till att laget förlorar är och inte bara titta på om man förlorar eller om man inte tar tillräckligt många poäng på kort tid”, säger Erik Lundkvist, docent i psykologi vid institutionen för psykologi på Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien är en del av ett större forskningsprojekt där lag som har sparkat sin tränare jämförs med lag som presterat på en liknande nivå men behållit sin tränare. Undersökningen omfattar de fem stora ligorna i England, Spanien, Tyskland, Italien och Frankrike samt deras andradivisioner under säsongerna 2017/2018 till 2021/2022.

Forskarna har inte bara tittat på poäng, utan även använt sig av mer avancerade mätmetoder för att förstå lagets faktiska prestation.

”Det händer väldigt mycket i en fotbollsmatch som inte har betydelse för utfallet, som är väldigt kategoriskt. Det finns studier som visar att det är 7 000 händelser under en fotbollsmatch och sedan blir det bara två mål. Så det är ju ganska mycket slump och den slumpen kan hänga i ganska lång tid”, förklarar Lundkvist.

Forskarna har därför även analyserat ”expected goals” (xG), ett statistiskt mått som mäter hur stor chans det är att en målchans blir mål. Genom att matcha lag med liknande xG-värden mot varandra får man en mer rättvisande bild av hur lagen faktiskt presterar, oberoende av tur eller otur i målskyttet.

Problematiken med kortsiktigt tänkande i svensk fotboll lyftes även i en artikel i Dagens Nyheter 2023. Då kritiserade Håkan Sandberg, generalsekreterare för Svenska tränarföreningen, att klubbarna inte förstår vad långsiktighet egentligen innebär.

”Det finns så många styrelser, klubbchefer och sportchefer som pratar om långsiktighet utan att de har en aning om vad det betyder. Det är ju det viktigaste du kan göra, att bygga upp en kultur kring hur ledarskapet närmast laget ska se ut med tränare och övrig ledarstab”, sa Sandberg då.

Liknande studier har gjorts tidigare, men enligt Lundkvist är den nya forskningen mer avancerad och ger ett tydligare svar på frågan om tränarbyten verkligen fungerar.

”Inte på ett sätt så att man kan utesluta kausala effekter av vad som hade hänt om man inte hade sparkat tränare. Vi forskare vill ju gärna jämföra mot en kontrollgrupp. Och det är ju svårt att göra i den här typen av miljöer där man inte kan tillskriva någon att få sparken och tillskriva någon annan att inte få det. Men i och med att datan inom fotboll blir bättre, så blir det lättare och lättare att göra sådant här rent statistiskt”, säger han.

I studien har forskarna också tagit hänsyn till externa faktorer som kan påverka resultaten, såsom spelschema och motståndarnas kvalitet. Lundkvist nämner Hammarby som exempel, där Henrik Rydström tog över efter Kalle Karlssons avsked.

”Till exempel Hammarby nu, som sparkat sin tränare. De har ju haft ett ganska lätt spelschema efter att Henrik Rydström tog över, jämfört med vad de hade innan. Då finns det en naturlig förklaring. Men vi har statistiskt sett tagit bort det i studien som en faktor som kan påverka”, förklarar Lundkvist.

Genom att kontrollera för dessa variabler kan forskarna visa att tidigare studier som påstått att tränarbyten inte har någon effekt faktiskt hade rätt, men nu med ännu starkare statistiska bevis.

Det mest slående resultatet är att kontrollgruppen, alltså lag som inte sparkade sina tränare trots dåliga resultat, hade exakt samma positiva utveckling som de lag som bytte tränare. Den kortsiktiga uppgången som många klubbar uppfattar som en effekt av tränarbytet skulle alltså ha kommit ändå.

”Det är ju lite fascinerande att det här är i de högsta ligorna i Europa. Det visar att man kanske ska hålla sig lite innan man sparkar tränaren. Så på generell nivå har inte tränarsparkningar, mitt under säsongen ska tilläggas, så stor betydelse. Men det finns ju alltid undantag såklart”, säger Lundkvist.

Han poängterar dock att det kan finnas andra skäl än prestationer på planen som motiverar ett tränarbyte, men rent resultatmässigt visar forskningen tydligt att effekten uteblir.

Lundkvist jämför fotbollsresultat med tärningsslag för att förklara det statistiska fenomenet bakom resultatssvängningar. Om man slår en tärning och får tre sexor i rad är det inte konstigt, men över många slag kommer resultatet att jämnas ut. På samma sätt fungerar fotbollen.

”Det kallas statistiskt sett för ’regression towards the mean’ (återgång till medelvärdet). När det finns en slumpfaktor så kan man förlora fem matcher i rad utan att prestationerna varit superbra. Man kan också vinna fem matcher i rad utan att prestationerna varit superbra. Men över tid kommer det jämna ut sig”, förklarar Lundkvist.

Detta statistiska fenomen är kärnan i forskningsresultaten. När ett lag har en svacka och förlorar flera matcher i rad är det ofta delvis en fråga om otur. Den naturliga regressionen mot medelvärdet innebär att resultaten kommer att förbättras oavsett om tränaren byts ut eller inte.

Forskningens budskap till fotbollsklubbarna är tydligt: hitta bättre sätt att utvärdera sina tränare på än bara kortsiktiga resultat. Genom att använda mer avancerad statistik och analysera faktiska prestationer snarare än enbart poäng kan klubbarna fatta mer välgrundade beslut om när ett tränarbyte verkligen är motiverat.