Mitt under den svenska industrisemestern, mellan fotbolls-VM:s sista semifinal och matchen om tredje pris, släppte EU-kommissionen ett kontroversiellt förslag som kan förändra spelreglerna i klimatpolitiken. Tajmingen visade sig vara synnerligen olycklig.

I ett försök att avlasta den hårt pressade fossilindustrin föreslår kommissionen ändringar i systemet för utsläppsrättshandel, det så kallade ETS, som betraktas som det viktigaste verktyget för att minska koldioxidutsläppen inom EU. Förslaget innebär att företag får längre tid på sig att ställa om sin verksamhet och dessutom får rabatterat pris på sina koldioxidutsläpp.

Men när förslaget presenterades pyrade skogarna i Sydeuropa. Omfattande bränder i Spanien och Frankrike hade tvingat över 300 000 människor att lämna sina hem, vilket satte kommissionens tajming i ett besvärande ljus. Katastrofen blev en påminnelse om klimatförändringarnas allvar just som EU föreslog att mjuka upp sina klimatkrav.

Den spanska premiärministern Pedro Sánchez, som leder en socialistregering, pekade snabbt ut klimatförändringarna som orsaken bakom brandkatastrofen. Han betonade att det inte handlar om isolerade händelser, utan om den smärtsamma konsekvensen av en klimatkris som gör skogsbränderna alltmer svårsläckta och värmeböljorna allt vanligare.

Spanien har under de senaste åren drabbats hårt av översvämningar, torka och bränder. Många experter menar att dessa katastrofer har förvärrats av den globala uppvärmningen. Dock är det inte helt klarlagt vad som ligger bakom de aktuella bränderna. Sánchez kritiker hävdar att bristen på förebyggande insatser och ett underfinansierat brandförsvar snarare bidragit till den snabba spridningen. I Frankrike har dessutom ett 160-tal personer gripits de senaste veckorna, misstänkta för mordbrand.

Både Frankrike och Spanien har aktiverat EU:s civilskyddsmekanism för att hantera krisen. EU-kommissionen samordnar hjälpinsatser och satellittjänsten Copernicus används för att övervaka och understödja arbetet på marken. Flera medlemsländer, däribland Sverige, har skickat brandbekämpningsflyg och expertis. EU:s krishanteringskommissionär Hadja Lahbib lovade att inget land ska behöva möta en katastrof av denna omfattning på egen hand.

Men de som förespråkar en ambitiösare klimatpolitik menar att Bryssel talar med kluven tunga. En EU-diplomat formulerade kritiken skarpt: samtidigt som Bryssel hjälper till att släcka bränderna häller de på mer tändvätska genom att montera ner klimatpolitiken.

Kritiken mot de mildare utsläppskraven har skapat en ovanlig allians inom unionen. Sveriges högerregering under statsminister Ulf Kristersson har gjort gemensam sak med socialistregeringen i Spanien. I ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen klagade Kristersson och Sánchez, tillsammans med ledarna för Danmark, Finland och Portugal, över förslagen. De menade att försök att försvaga, pausa eller begränsa ETS undergräver investerarnas förtroende, missgynnar dem som agerat tidigt, snedvrider konkurrensvillkoren och bromsar omställningen av ekonomierna.

För Sveriges del kan förändringarna innebära ett hårt slag mot satsningarna på grönt stål i norr. Företag som LKAB och Stegra har investerat betydande summor i grön teknik och riskerar nu att hamna i ett sämre konkurrensläge. För Spanien och Portugal handlar motståndet framför allt om att kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.

Protesterna från Norden och den Iberiska halvön hjälpte dock inte när pressen från tunga industriländer blev för stark. Italien, Polen, Tjeckien och Österrike är oroliga för att stigande priser på koldioxidutsläpp ska leda till avindustrialisering och massarbetslöshet. Dessa länder har kraftfullt lobbat för lättnader i klimatkraven.

EU-kommissionen försvarar sina förslag och menar att ändringarna av ETS bara ska ses som mindre justeringar och en nödvändig anpassning till verkligheten. Enligt förslaget ska utsläppstaket sänkas långsammare – med 3,7 procent per år från 2031 och 1,7 procent från 2036. Tung industri får behålla fria utsläppsrätter längre, ända till 2038. En del av gratisrätterna villkoras dock med att företagen genomför investeringar som minskar utsläppen. Minst hälften av medlemsländernas ETS-intäkter ska användas till industrins klimatomställning. Systemet utvidgas samtidigt till bland annat mindre fartyg, fler flygningar och avfallsförbränning.

Förslaget ska nu förhandlas av medlemsländerna och EU-parlamentet. Men konflikten belyser den grundläggande spänningen inom EU mellan behovet av snabb klimatomställning och rädslan för ekonomiska konsekvenser. Den verkligheten hamnar i ett nytt ljus när delar av Europa står i lågor.