Landslaget som ska stärka det svenska försvaret

I Mästarvillan på Bosön närmar sig invigningen av ett speciellt uttagningsläger. Det är inte fotbollsspelare, friidrottare eller simmare som samlas – utan unga hackers som tävlar om platser i Sveriges landslag i cybersäkerhet. Nervositeten är påtaglig hos många av deltagarna.

– Självklart är det nervöst, säger 20-åriga Elanur Görgulu med ett leende.

Under de intensiva dagarna på Bosön testas inte deltagarnas fysiska styrka eller bollkontroll. Istället är det mental uthållighet och strategiskt tänkande som står i fokus. Deltagarna måste hantera åtta timmars total koncentration, två dagar i rad – en utmaning som kräver extraordinär fokusförmåga.

– Innan jag hade gjort den första kvaltävlingen hade jag aldrig funderat över att i framtiden jobba med cybersäkerhet, men nu lockar det, berättar Elanur som till vardags studerar till högskoleingenjör i datateknik på Chalmers.

Ny coach för det svenska hackningslaget är Björn Seeliger, tidigare OS-simmare och VM-sjua. I sin ledarroll drar han nytta av erfarenheterna från sin tid i simlandslaget.

– De som är med här är otroligt kompetenta på det de gör, och jag är inte teknisk av mig. Min uppgift är snarare att skapa en stark grupp där alla finns där för varandra. Jag vill identifiera vad de behöver som individer för att prestera på topp och hur jag bäst kan stötta dem, förklarar Seeliger.

– De ska kunna fokusera på sin tävling och prestation, och för att det ska vara möjligt vill jag skapa en sådan tydlig struktur att allt runt omkring fungerar utan att de behöver tänka på det.

Bakom landslaget står Harri Larsson, VD för cybersäkerhetsföretaget Cparta. Han ser tydliga paralleller mellan sitt initiativ och idrotten.

– När jag började fundera över hur vi skulle kunna öka den digitala kompetensen tänkte jag på vad som gör att många unga drömmer om att bli fotbollsproffs. Ofta börjar fotbollen som en lek där man har roligt med kompisar och åker på turneringar tillsammans. Sedan finns det olika steg att sträva mot som allsvenskan, landslaget och Champions League. Dessutom finns det förebilder, möjligheter att tjäna pengar och att nå berömmelse, förklarar Larsson.

– Sammanfattningsvis handlar det om att attrahera, identifiera och utbilda framtidens talanger. Det är vad vi vill göra inom digital kompetens för att möjliggöra ett säkert Sverige och öka vår konkurrenskraft.

Till uttagningslägret har de 50 bästa kandidaterna mellan 16 och 25 år kvalificerat sig. Nu ska det avgöras vilka 15 som tar plats i landslaget. Bland deltagarna finns både rookies och veteraner.

20-årige Liam Thorell, som läser till civilingenjör i datateknik på KTH, hör till de mer erfarna. Han upptäckte cybersäkerhetstävlingar redan på gymnasiet.

– Jag och mina kompisar såg en affisch om en cybersäkerhetstävling. Vi hade inga förkunskaper, men tänkte att det kunde vara kul att testa. Det visade sig vara superkul, berättar han.

Thorell visade sig snabbt vara en naturtalang och har redan representerat landslaget i två år. Nu hoppas han på ett tredje.

Även 25-årige Hampus de Flon, civilingenjör med en masterexamen i cybersäkerhet, deltar i uttagningen.

– På den här typen av tävlingar lär man sig mer, och kan på så sätt hålla sig i framkant när det gäller utvecklingen, säger han.

Lägret fyller även en viktig social funktion. Hackers arbetar ofta ensamma framför datorn, trots digitala kontakter med likasinnade.

– Jag tror att de flesta människor har behov av någon form av social interaktion, och då gärna med likasinnade. Här möts de och får jobba tillsammans vilket skapar en gemenskap, säger Harri Larsson.

Hackningstävlingar har funnits i flera år, men det svenska landslaget bildades först för fem år sedan efter ett regeringsuppdrag till KTH. Idag driver Cparta landslaget tillsammans med Cybercampus.

Larsson betonar vikten av digital kompetens ur flera perspektiv:

– Vi lever i en digitaliserad värld där utvecklingen går i rasande takt. Digitala tjänster är grundläggande för samhällsfunktioner som vatten, avlopp, energi, finans och telekommunikation. Samtidigt har krigen flyttat in i den digitala världen, vilket kräver kompetens för att möta nya hot.

– Dessutom handlar det om konkurrenskraft. Även om Sverige har naturresurser som skog och järnmalm finns mycket av de nya rikedomarna och intäkterna i den digitala världen.

Larsson är förvånad över att programmering och digital säkerhet fortfarande inte är obligatoriska ämnen i skolan. Hans företag arrangerar därför även ”Knäck koden” för yngre barn.

– Syftet är inte att alla ska bli hackers utan att alla ska exponeras för det här. Då ökar vi den allmänna kunskapen samtidigt som vi tidigt kan fånga upp dem med talang, innan de bestämt sig för att bli fotbollsproffs eller influencers.

– Det kommer en ny läroplan 2028, och i den måste digital kompetens finnas med, säger Larsson bestämt.

Efter uttagningens slut stod det klart att Liam Thorell för tredje året i rad kvalificerat sig till landslaget. Elanur Görgulu och Hampus de Flon missade platserna denna gång, men tar med sig värdefulla erfarenheter, kunskaper och nya kontakter.

För Björn Seeliger väntar nu premiären som landslagscoach. Om han själv återvänder till simningen är fortfarande oklart.

– Jag tänker att om jag saknar det kommer jag plocka upp det igen. Det är också därför jag inte har velat göra någon stor grej av det. Nu jobbar jag och gör den här grejen vilket är superkul, säger han.