Regerande mästaren: ”Har haft en otrolig tur i mitt liv”

AACHEN. När Henrik von Eckermann blickar tillbaka på en lång och framgångsrik karriär är det med ödmjukhet han talar om de hästar som fört honom hit. Inför säsongens stora höjdpunkt i Aachen fanns inga tvivel om vad som står högst på agendan.

– När jag ser den här listan slås jag av vilken otrolig tur jag haft i mitt liv som har fått möjlighet att rida så många fina hästar. Jag blir påmind om att jag står i tacksamhetsskuld till alla hästägare som har trott på mig, säger han.

Nu väntar en mästerskapsvecka där både lag- och individuella medaljer ska försvaras. Förhandsförutsättningarna har dock förändrats. Rejält.

På söndagen anlände den tolvårige hingsten Minute Man till Aachen. Veterinärbesiktningen under måndagen klarade ekipaget utan anmärkning. Med sig i bagaget har de en rad imponerande insatser, men frågan är om någon av de tio hästar von Eckermann tidigare ridit mästerskap med har inletts med så höga förväntningar sedan King Edward.

Vägen fram till dagens position har varit lång. Som 24-åring flyttade han till Tyskland för att arbeta hos den tyska storryttaren Ludger Beerbaum, ett samarbete som kom att vara i tolv år. Där fick han successivt bevisa sitt värde, och 2009 kom belöningen: en plats i EM-truppen i Windsor med Montender, en då 15-årig tävlingshäst med ett förfltet av allra tyngsta snitt.

– Det var en fantastisk häst att få börja med, eftersom han hade sådan otrolig erfarenhet, säger von Eckermann.

Sedan dess har mästerskapen avlöst varandra. Motståndet har bytt skepnad, underlagen likaså, men ambitionen har alltid varit densamma. I Madrid 2011 var han nära att ta hem hela EM-pokalen med Coupe de Coeur, men det slutade med en femteplats.

– Vi var bara ett nedslag från EM-guld, konstaterar han torrt när han minns tillbaka.

Drömmarna om en OS-medalj i London året därpå gick inte heller i uppfyllelse. Coupe de Coeur blev inte startklar i tid, utan det blev istället Allerdings som fick äran att representera Sverige. Inte heller den här gången räckte det hela vägen.

– Hästen hoppade väldigt bra i finalen, men jag red som en kratta och vi trampade i vattnet, säger han med ett snett leende.

Det var först med stoet Gotha som karriären tog ytterligare kliv. Med henne tog de första stora Grand Prix-segrarna, och även om hon aldrig nådde någon mästerskapsfinal, gav hon honom en viktig plattform. Sedan kom Yajamila, som fanns med i OS-sammanhang 2016 i Rio. De följdes av Mary Lou, en häst som fick allt att falla på plats.

– Hon tog min karriär till en ny nivå, konstaterar von Eckermann.

Den utveckling han som ingen annan förknippats med de senaste åren fick sin allra tydligaste form på EM i Herning 2022. Där skrev King Edward historia som Sveriges första individuella världsmästare i hoppning – ett ögonblick som direktimporterades i svensk ridsport. I Tysklands Aachen, där tävlingsbanan nu byggts upp på nytt med lägre temperaturer och tilltagande regn, är uppgiften en annan.

Extremhettan har sedan tidigare lämnat området, vilket gynnar hästarna. Men tävlandet i sig är detsamma, och i år får de två tävla för samma nation. Det tyska arrangemanget är en urtypen för svår bortamark att bemästra.

När väl starten gick på onsdagen i tidshoppningen var det i temperatur runt 22 grader och meddelande om regn under dagarna. Men banan, som byggts om inför årets mästerskap, ska klara tufft väder bra. Mer oroväckande för motståndarna är att von Eckermann verkar ha hittat ett lugn i att aldrig stanna upp.

De kommande mästerskapen blir hans karriärs tionde i följd sedan EM-debuten 2009. Den röda tråden i framgångarna beskriver han själv som en framgångsrik kombination av tålamod och tajming.

– Mer än att vi av olika skäl har passat tillsammans, säger han.

Första deltävlingen, tidshoppningen, avgörs under onsdagen med start klockan 09.20.