Niclas Bergmark var redan ett välkänt namn i fotbollskretsar när han spelade sig upp genom pojklagen i Örebro SK. Arvet tyngde på axlarna – hans morfar Orvar Bergmark var en legend i klubben, VM-silvermedaljör 1958 och senare svensk förbundskapten under VM i Mexiko 1970.

Förväntningarna på barnbarnet var naturligtvis stora, och Niclas infriade dem steg för steg. Hans morfar fick dock aldrig uppleva det – Orvar Bergmark avled i sviterna av Parkinsons sjukdom som 73-åring 2004, när Niclas bara var två år gammal.

”Jag har inga direkta minnen, men jag har fått lite återberättat så att jag kan snappa upp lite grand i alla fall”, säger Niclas Bergmark.

En lovande karriär tar fart

Niclas Bergmark gjorde allsvensk debut som 17-åring och spåddes en lysande framtid. Han ingick i ett ungdomslandslag med spelare födda 2002, tillsammans med namn som senare skulle göra stor karriär. Bland lagkamraterna fanns svenske VM-spelaren Anthony Elanga, som i dag spelar i Newcastle, målvakten Filip Jörgensen som tillhör Chelsea och Sebastian Nanasi som spelar för Strasbourg. En annan var Hussein Ali som spelade VM för Irak i somras.

”Hussein spelade jag även med i ÖSK. Vi följer varandra på Instagram, men har ingen daglig kontakt eller så”, berättar Niclas Bergmark.

Precis som sina lagkamrater ville Niclas bli utlandsproffs. Hösten 2024 fanns det konkret intresse från klubbar i Polen, Irland och Norge. ÖSK spelade då i superettan och Niclas Bergmark satt på ett utgående kontrakt – allt verkade ligga rätt för ett utlandsskifte.

När något inte stämde

Men samtidigt var det något som inte stämde. Han blev ofta märkligt trött, trots att han var en elitidrottare som presterat bland de bästa i laget på fystesterna. Han undersöktes för både diabetes och astma, men läkarna hittade inget som tydde på någon av sjukdomarna.

”Efter vinteruppehållet sprang jag intervaller och blev lika trött. Jag tänkte att så här dåligt tränad ska jag inte bli bara för att jag har tagit ledigt ett par veckor”, säger han.

En ny undersökning på sjukhuset visade på väldigt dåliga blodvärden. Resultatet var chockerande.

”Man ska ha mellan 140 och 160 och man blir sängliggande på 80. Jag hade 53”, förklarar Niclas Bergmark.

Detta var i slutet av december 2024 och Niclas Bergmark skulle få tillbringa de närmaste sex veckorna som inlagd på sjukhus. Det som följde blev en mardröm för den unge fotbollsspelaren.

Diagnosen som förändrade allt

”I början pratades det om blodcancer, så jag gjorde prover för det på förmiddagarna, sedan dialys för njurarna efter lunch, så under den perioden var man ju helt förstörd. Dialys är som att springa ett maratonlopp med hur det påverkar kroppen och jag gjorde det varje dag, måndag till fredag”, berättar han.

Situationen var kritisk. Njurarna hade noll funktion och dialys skulle inte räcka. Niclas behövde en njurtransplantation för att överleva. Det var då hans mamma ställde upp som donator.

”Det var noll funktion i njurarna och det skulle inte räcka med dialys utan jag behövde en ny njure. Då ställde mamma upp och för det kommer jag att vara evigt tacksam”, säger Niclas Bergmark.

Efter omfattande tester som visade att allt matchade fick de en operationstid den 30 oktober förra året. Tiden fram till operationen var outhärdlig för den unge fotbollsspelaren.

”Då var det bara att räkna ner dagarna och under den tiden mådde man hur dåligt som helst. Det var 43 tabletter om dagen, jag fick bara dricka fem deciliter vatten och inte kissa någonting, för njurarna var ju helt ur funktion, så all vätska som kom in i kroppen stannade där”, minns han.

Vägen tillbaka

Nio månader efter operationen sitter Niclas Bergmark på en bänk i Trelleborg och pustar ut efter ett tufft träningspass – och mår förträffligt. Det enda som märks av operationen är ärret på magen och det vadderade skyddet han bär runt midjan när han spelar fotboll.

”Jag trodde på det hela tiden. Folk frågade mig vad jag skulle göra istället, men jag sa bara att jag inte kommer att räkna bort fotbollen, förrän det verkligen är bekräftat att det inte skulle gå”, säger han bestämt.

Men det där är en sanning med modifikation. Niclas Bergmark var inte lika kaxig när han på julafton i fjol, en knapp månad efter operationen, skulle testa att springa med sin lillebror och sin kusin Adam Bergmark Wiberg som spelar för IFK Göteborg.

”Jag var helt förstörd efter uppvärmningen till Adams träningspass, jag orkade inte ens det. Jag kunde max springa 200 meter. Då tänkte jag att jag aldrig kommer att kunna spela fotboll igen, det fanns inte på kartan”, medger han.

Räddningen blev en personlig tränare som ordnades via en sponsor i Örebro SK. Sakta men säkert kunde Niclas bygga upp sin fysik igen. Samtidigt fick han reda på via sin agent att Trelleborg sökte en spelare som kunde spela både mittback och defensiv mittfältare.

”Det passade mig perfekt. Jag har sett att det gått riktigt bra och att de spelar en rolig fotboll, så jag är mer än nöjd med att få komma hit”, säger han.

En ny chans i Trelleborg

Niclas Bergmark hade också extra koll på Trelleborgs FF eftersom spelarna Jesper Modig, Malte Påhlsson och Sebastian Tipura har ett förflutet i ÖSK. Nu hoppas han på speltid när serieledarna TFF tar emot fyran Lunds BK i Ettan södras återstart på söndagen.

Möjligheten att till och med få starta på Vångavallen har blivit större efter att mittbacken Prince Balde drabbats av en knäskada som håller honom borta i flera månader. I Niclas Bergmarks huvud är det bara början.

”Det är bara att gnugga på och göra sitt bästa varje dag, sedan hoppas jag komma minst till allsvenskan igen. När man varit borta så länge är motivationen högre än någonsin”, säger han.

Med ett leende tillägger han att han nu har fått en njure i rakt nedstigande led från Orvar Bergmark. ”Haha, ja, jag är ett steg närmare honom nu. Det är ju en njure som han har gjort och som jag har fått.”

Kopplingen till morfar syns även på Niclas Bergmarks match- och träningskläder i TFF. Egentligen ville han ha nummer 5, 15 eller 50 – nummer han haft i ungdomslandslagen och i Örebro SK. Men de var inte lediga, så det fick bli 22.

”Orvar hade ju 2 när han spelade”, förklarar Niclas. Den andra tvåan kan kanske stå för att han nu har fått en andra chans i fotbollslivet – en chans han är fast besluten att ta vara på.