Cirka 10 000 personer genomför En svensk klassiker varje år, inräknat även halv- och kortvarianterna av de fyra loppen som ingår i konceptet. Efter Vasaloppets nio mil på skidor och Vätternrundans 31,5 mil på cykel väntar i höst tre mil löpning i Lidingöloppet. Däremellan kommer Vansbrosimningen första helgen i juli, ett lopp som ibland hamnar i skuggan av de andra klassikergrenarna.

Det finns en fördom om Vansbrosimningen som många känner igen. Deltagare nämner sällan simloppet som en huvudanledning till att genomföra En svensk klassiker, eftersom tre kilometer simning inte uppfattas som lika imponerande som de andra utmaningarna. När frågan ställs till Tomas Viker, generalsekreterare för Vansbrosimningen, kommer ett överraskande svar.

”Ja, men det stämmer ju också”, säger han rakt på sak.

Det förväntade försvarstalet uteblir, men under samtalet framträder en mer nyanserad bild av simloppets betydelse och särart. Viker berättar att årets lopp har cirka 8 000 deltagare och att uppskattningsvis sex av tio simmar loppet som en del i Klassikern. Det är en betydande andel som visar hur intimt förknippat loppet är med klassikerkoncept.

## Ett av världens största simlopp

Just nu finns inget större öppet vatten-lopp i världen än det här loppet i lilla Vansbro, vilket Viker framhåller som en fascinerande paradox. Att en så liten ort i Dalarna är värd för en internationellt betydande simtävling är anmärkningsvärt.

”Det är ju fascinerande att man redan 1950 kom på att simma i älvarna mellan timmerstockarna som flöt här då. Och att man under de här 76 åren kontinuerligt arrangerat ett lopp. Jag förundras över den envisheten och uthålligheten de hade på 50-, 60- och 70-talet när det var ett par hundra simmare, man gnetade på”, säger Viker.

Det var först när våtdräkterna kom som loppet exploderade i popularitet och blev det fenomen det är i dag. Tidigare var det betydligt färre deltagare, men de som arrangerade loppet fortsatte envist trots de blygsamma siffrorna.

## Klassikerkonceptets betydelse

Att vara ett av loppen i En svensk klassiker är en avgörande pusselbit för Vansbrosimningens utveckling. Viker är tydlig med att loppet inte hade haft samma tillväxt utan klassikersatsningen.

”Vi har ett antal tusen människor som åker hit bara för att simma, men sammantaget så skulle jag säga att vi inte hade haft den utvecklingen som vi har haft senaste 15–20 åren om det inte varit för Klassikerns stora genomslag runt millennieskiftet”, förklarar han.

Simtävlingen har kämpat lite med blygsamma deltagarsiffror efter pandemin, men 2026 syns en rejäl ökning. Viker förklarar att det går i vågor och att det just nu blivit jättetrendigt för yngre att genomföra en klassiker och springa maraton.

”Det är en boom att vara med i motionslopp nu. Vi märker av att vi är i en riktig uppåtvåg”, säger han.

## Historisk koppling

Historien bakom Vansbrosimningens plats i klassikerklövern är fascinerande. Det var faktiskt Vansbrosimningen som 1971 initierade idén med En svensk klassiker genom att kontakta Lidingöloppet och Vasaloppet. Det tog många år innan konceptet slog igenom och blev någonting, men kopplingen är djupt rotad.

”Vansbrosimningen hade inte varit vad den är i dag utan En svensk klassiker. Samtidigt är Vansbrosimningen orsaken till att Klassikern finns”, konstaterar Viker.

Denna historiska bakgrund ger loppet en självklar plats i konceptet, trots att distansen kan uppfattas som kortare och mindre krävande än de andra grenarna.

## Vattnets psykologiska utmaning

Viker lyfter dock fram en annan viktig dimension som gör Vansbrosimningen unik – vattnet som element. Det är något som inte finns hos något annat lopp i klassikern.

”Rent fysiskt är inte Vansbrosimningen något tufft lopp egentligen. Men det vi hör är att utmaningen är på ett annat plan. Att utmana det här vattnet. Det kan vara lite mörkt ibland och det kan vara lite småkyligt. Det är en utmaning som kanske är lite mer psykisk än fysisk”, förklarar han.

Deltagarna beskriver ofta hur de känner sig sedda och trygga i vattnet tack vare de många säkerhetsfunktionärerna längs banan. Utmaningen handlar inte primärt om fysisk ansträngning – snittiden ligger på en timme och 15 minuter – utan om att övervinna rädsla och respekt för vattenelementet.

Förutom huvudloppet på tre kilometer anordnas även Vansbro Halvsim på 1,5 kilometer, Kortsim, Tjejsim och Ungdomssim på en kilometer, Vansbro 10 K, Lilla Vansbrosimningen samt Öppen älv, som motsvarar Öppet spår i Vasaloppet. Totalt lockar veckan cirka 10 000 deltagare.

## Förstärkt upplevelse

Eftersom loppet är förhållandevis kort har organisationen arbetat extra mycket med att förstärka upplevelsen runt omkring. Deltagarmat, barnaktiviteter och ytor där deltagare kan hänga kvar med nära och kära efter målgång är nya satsningar för att göra evenemanget mer än bara själva simningen.

Årets lopp äger rum lördag den 4 juli. Banan sträcker sig först två kilometer medströms i Vanån, därefter en kilometer motströms i Västerdalälven. Vattentemperaturen varierar mellan åren men brukar ligga på cirka 16–22 grader. En nedre kylgräns på 12 grader gäller för när loppet ställs in.

Vansbrosimningen må ibland betraktas som det ”enklaste” loppet i En svensk klassiker, men dess historia, unika karaktär och psykologiska dimension gör den till en ovärderlig del av helheten. Och som Viker påpekar – utan Vansbrosimningen hade kanske aldrig klassikern funnits.