40 år sedan Palmemordet – chatta med DN:s reporter

I natt är det exakt 40 år sedan statsminister Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Mordet som skakade hela Sverige och förändrade landets politiska klimat för alltid är fortfarande föremål för intensiva diskussioner och spekulationer, trots att polisen officiellt avslutade utredningen 2020 med att peka ut Stig Engström, den så kallade Skandiamannen, som gärningsman.

DN:s erfarne reporter Lars Näslund befann sig i händelsernas centrum den ödesdigra natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Han var den reporter som fick det tunga uppdraget att ringa upp landets partiledare för att meddela den chockerande nyheten om Palmes död.

”Det var en natt som ingen av oss som arbetade då någonsin kommer att glömma,” säger Näslund, som sedan dess har följt fallet noga under fyra decennier. ”Mordet på Palme skapade ett slags nationellt trauma som fortfarande präglar det svenska samhället.”

Näslund var en av de första journalisterna som kom till mordplatsen vid korsningen Sveavägen-Tunnelgatan. Den kaotiska situationen, med poliser som spärrade av området och chockade vittnen som berättade vad de sett, har etsat sig fast i hans minne. Under de första timmarna var informationen motstridig och förvirringen stor.

”Inledningsvis var det svårt att förstå omfattningen av vad som hänt. Sverige hade varit förskonat från politiska mord i modern tid, och ingen var riktigt förberedd på hur man skulle hantera en sådan situation,” förklarar Näslund.

Utredningen som följde blev den största och mest omfattande i svensk kriminalhistoria. Över 10 000 personer har förhörts, 134 personer har erkänt mordet och över 788 vapen har undersökts. Trots detta enorma arbete har ingen person dömts för mordet. Christer Pettersson, som åtalades 1989, friades i högsta instans efter att identifieringen av honom ifrågasatts.

Palmeutredningen har under årens lopp kantats av misstag, motsägelser och kontroverser. Polisens initiala arbete har kritiserats hårt, då mordplatsen inte spärrades av ordentligt och viktiga bevis kan ha förstörts under de första timmarna. Dessutom har flera teorier om internationella kopplingar, från kurdiska PKK till sydafrikanska säkerhetstjänsten, undersökts utan konkreta resultat.

”Det som gör Palmemordet så fascinerande för många är kombinationen av dess politiska betydelse och de många obesvarade frågorna,” säger Näslund. ”Mordet skedde i en tid av kallt krig och internationella spänningar, vilket skapade grogrund för teorier om utländska aktörer. Samtidigt var Palme en polariserande person i Sverige, vilket gjorde att mordutredningen från början blev politiskt laddad.”

Den 10 juni 2020 meddelade chefsåklagare Krister Petersson att Stig Engström, känd som Skandiamannen, pekades ut som sannolik gärningsman. Eftersom Engström avled 2000 kunde åtalet inte väckas och utredningen lades ned. Detta avslut har dock inte stillat debatten om vad som verkligen hände den ödesdigra kvällen.

”Många känner att det officiella avslutet inte gav de svar som efterfrågats. Bevisen mot Skandiamannen är indiciebaserade, och vi kommer sannolikt aldrig att få veta med absolut säkerhet vad som hände,” förklarar Näslund.

Mordet på Olof Palme markerade slutet på en era då svenska politiker kunde röra sig fritt bland allmänheten utan omfattande säkerhetsarrangemang. Efter mordet skärptes säkerheten kring offentliga personer dramatiskt, och det politiska klimatet i Sverige förändrades på djupet.

”Före Palmemordet fanns en naivitet i det svenska samhället, en tro på att politiskt våld var något som drabbade andra länder. Den naiviteten försvann på några sekunder vid korsningen Sveavägen-Tunnelgatan,” säger Näslund. ”Det var ett slags politiskt oskuldstillstånd som gick förlorat.”

I samband med 40-årsminnet av mordet arrangerar Dagens Nyheter en chatt där läsare kan ställa frågor direkt till Lars Näslund om händelserna kring mordet, utredningen och dess konsekvenser för det svenska samhället. Chatten ger en unik möjlighet att ta del av en ögonvittnesskildring från en av de journalister som var med från första stund och som under fyra decennier följt fallet på nära håll.