Anmälningar om hot och våld i skolan ökar

Den 21 augusti gick den 18-årige Liam Nebel, beväpnad med ett svärd, till attack inne på Brinellskolan i Fagersta. En 17-årig flicka dödades och tre tonårspojkar skadades, två av dem allvarligt. Dådet har skakat den västmanländska bruksorten och satt ljus på en oroande utveckling i svensk skola.

Nu har åtta anmälningar om händelsen kommit in till Arbetsmiljöverket. Bakom dem står bland andra polisen och Fagersta kommun. Att ett våldsdåd av det här slaget också blir en arbetsmiljöfråga är ingen formalitet. Skolan är i dag en arbetsplats för både personal och elever, och allvarliga händelser ska rapporteras till myndigheten som övervakar arbetsmiljön i landet.

Anmälningarna om hot och våld i grund- och gymnasieskolan har ökat kraftigt under det senaste decenniet. År 2016 inkom 638 anmälningar till Arbetsmiljöverket. Förra året var siffran 1 265 – nästan en fördubbling. Ökningen bekräftar en bild som lärarfack och forskare målat upp under lång tid: vardagen i skolan har blivit tuffare.

De geografiska skillnaderna är stora. Under de tio senaste åren har flest anmälningar gjorts i Malmö – över 600 stycken, enligt nyhetsbyrån Siren. Att storstadskommuner toppar statistiken kan hänga samman med fler skolor, större elevantal och en mer etablerad rapporteringskultur. Samtidigt har 14 kommuner inte rapporterat ett enda fall under hela perioden. I år har det hittills kommit in 800 anmälningar, flest från Norrköpings kommun.

Redan förra året konstaterade Arbetsmiljöverket att hot och våld i skolan hade ökat. Merparten av incidenterna rör hot och våld från elever mot lärare. Rapporterna kommer från alla typer av skolhuvudmän, oavsett storlek, skolform eller organisation, skrev myndigheten i ett pressmeddelande. Det handlar alltså inte om ett problem som är begränsat till vissa skolor eller regioner.

– Problembilden skiljer sig åt mellan skolorna, men det alla säger är att det är flera saker som händer samtidigt som gör att situationen blir ohållbar. Det kan vara utagerande elever, en sammanslagen skola och mindre resurser, säger Ilse Hakvoort, forskare vid Göteborgs universitet som studerat lärares utsatthet för våld och hot, till Siren.

Arbetsmiljöverket kan utifrån statistiken inte slå fast om ökningen beror på att hot- och våldshändelserna faktiskt har blivit fler, eller på att benägenheten att anmäla har förändrats. Oavsett orsak pekar myndigheten på hot och våld som en betydande arbetsmiljörisk i skolan.

Fagersta är en liten bruksort med djupa industriella rötter. Stålverk och verkstadsindustri har präglat samhället i över hundra år, och Brinellskolan bär namn efter metallurgen Carl Gustaf Brinell. Skolan är en av ortens viktigaste institutioner och en naturlig mötesplats för unga. Att dödligt våld nådde just hit har fått starka reaktioner i en kommun där sådant tidigare framstått som något som hör andra platser till.

Dådet har också gett ny kraft åt debatten om skolans arbetsmiljö. Lärarfacken har under flera år varnat för att större klasser, minskade resurser och en växande psykisk ohälsa bland elever skapar en ohållbar situation. Forskning visar att lärare tillhör de yrkesgrupper i samhället som oftast utsätts för hot och våld i arbetet. När skolor slås samman till allt större enheter med färre vuxna per elev ökar trycket på både lärare och elevhälsa.

Att 14 kommuner under tio år inte rapporterat ett enda fall väcker dessutom frågor om mörkertal. Erfarenheter från andra branscher visar att anmälningsbenägenheten varierar med arbetsplatsens kultur och ledning. Där anmälningar ses som ett misslyckande snarare än ett verktyg för förbättring tenderar mörkertalen att vara stora.

För Brinellskolan handlar det nu om att återvända till en fungerande vardag. En elev har mist livet, familjer sörjer och både elever och personal ska orka gå tillbaka till klassrummen. Att polis och kommun anmält händelsen till Arbetsmiljöverket innebär att skolans säkerhets- och krishantering framöver kommer att granskas. Frågan är vad nästa års statistik visar – om den långa ökningen äntligen kan brytas eller om våldet fortsätter att växa.