Sena väljare räddade Liberalerna

Två av tre väljare som lade sin röst på Liberalerna i riksdagsvalet gjorde sitt val först under den sista veckan före valdagen – eller på själva valdagen. Det visar SVT:s vallokalsundersökning, och aldrig tidigare har andelen varit så hög.

Siffran är ett tydligt tecken på att partiet i stor utsträckning lockar väljare som är osäkra ända in i slutskedet. Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson handlar det sannolikt om ”lånade väljare” – personer som inte i första hand brinner för Liberalerna och som kan tänkas lämna partiet lika snabbt som de kom.

– Det är en tydlig indikation på att det är lånade väljare eller väljare som kanske inte brinner i första hand för Liberalerna, säger han.

Liberalerna är ett av Sveriges minsta riksdagspartier och har under senare år legat nära fyraprocentsspärren. Att en stor del av väljarna bestämmer sig sent gör partiet särskilt sårbart. Samtidigt visar undersökningen att partiet har en förmåga att mobilisera i slutet av valrörelsen, ofta genom att profilera sig i frågor som fått mycket uppmärksamhet sent i kampanjen.

Vallokalsundersökningar från tidigare val har visat att sena väljarbeslut blivit vanligare i svensk politik. Men för Liberalerna är utvecklingen exceptionell. För de flesta andra partier brukar andelen sena väljare vara betydligt lägre. Att två tredjedelar av L-väljarna väntar till slutskedet sticker ut även i ett internationellt perspektiv, där partisystem med starka traditionella band tenderar att ha fler tidigt bestämda väljare.

En förklaring till att så många av Liberalernas väljare är osäkra finns i partiets position i blockpolitiken. Partiet har pendlat mellan borgerliga samarbeten och olika regeringsunderlag, och dess existens har flera gånger varit avgörande i regeringsfrågan. Väljare som sympatiserar med Liberalerna i sakfrågor – som skola, integration och liberala värderingar – kan tveka ända fram till valdagen om huruvida en röst på partiet är strategiskt klok, eller om den riskerar att gå till spillo om partiet inte klarar spärren.

Det gör Liberalerna till en typisk målpunkt för taktikröstande. Väljare kan välja att stödja partiet i opinionen men i slutändan rösta på ett större parti för att påverka regeringsbildningen. Omvänt kan väljare från andra partier i sista minuten välja att ”låna ut” sin röst till Liberalerna för att hjälpa partiet över spärren, särskilt om de uppfattar att det liberala inflytandet behövs i en borgerlig regering.

Henrik Ekengren Oscarsson påpekar att de sena väljarna sällan är djupt rotade i partiet. Det påverkar både valresultatet och partiets långsiktiga planering. Ett parti med många sena väljare måste arbeta annorlunda, både i fråga om kommunikation och medlemsmobilisering, jämfört med partier som har en stabilare väljarbas.

För Liberalerna innebär utvecklingen en dubbel utmaning. Dels måste partiet vinna väljare i en allt mer rörlig väljarkår, där lojaliteten till partierna minskar. Dels måste det försöka omvandla kortsiktiga sympatier till mer varaktiga politiska hemvister. Annars riskerar partiet att fortsätta vara beroende av den politiska dagsordningen under valrörelsens sista dagar.

Att allt fler väljare bestämmer sig sent är dock inte unikt för Liberalerna, utan en del av en bredare trend. Antalet osäkra väljare har ökat i Sverige under flera decennier. Partierna har i allt högre grad blivit tvungna att anpassa sina valrörelser utifrån att en stor del av väljarna bestämmer sig först i slutet. Digitala medier, sociala nätverk och en intensifierad nyhetsrapportering gör att de sista dagarna kan få stor betydelse för valutgången.

För Liberalerna, som kämpar för att behålla sin plats i riksdagen, kan de sena väljarna vara både en räddning och en risk. Utan deras sena stöd skulle partiet med stor sannolikhet ha haft svårare att klara spärren. Men deras opålitlighet gör också att partiet ständigt måste förnya sig för att inte tappa de väljare som en gång övertygades i sista stund.

SVT:s vallokalsundersökning bekräftar därmed en bild av ett parti där varje val kan vara avgörande – och där väljarnas beslut i allt högre grad tas med kort varsel.