Ann-Mari Lindblom promenerar med sin rollator genom de tomma lokalerna i den nedlagda hälsocentralen i Jörn utanför Skellefteå. En gång i veckan samlas hon här med en sånggrupp i ett rum innanför entrén. Trots att vårdkrisen präglar stora delar av svensk sjukvård känner hon sig lyckligt lottad.

Bara en vecka innan hon fyllde 90 år reste hon med flyg till Bromma för en knäoperation. Artrossmärtan hade tilltagit efter ett fall på en bro, och hon bestämde sig för att åberopa vårdgarantin som ger patienter rätt till operation inom maximalt 90 dagar från beslut.

”Jag fick ju ett brev om att få komma till Bromma inom tre månader. Jag är inte så förskräckligt gammal. Jag gruvade mig icke ett skvatt”, säger Ann-Mari Lindblom.

## Vanlig syn på norrländska flygplatser

Nyopererade personer i rullstol har blivit en allt vanligare syn på flygplatserna i norra Sverige. För att fler patienter ska få sina operationer i tid tvingas regionerna i norr sluta avtal med kliniker längre söderut. Det är en kostsam lösning på ett växande problem.

Region Västerbotten lade förra året totalt 390 miljoner kronor på sjukvård utanför länet. Hur mycket av dessa pengar som specifikt gick till just vårdgarantiresor har regionen ingen exakt siffra för. Grannregionen Norrbotten lade 95 miljoner kronor, exklusive statsbidrag, på att skicka patienter söderut för att klara vårdgarantin.

”Vi vill såklart kunna göra det här i Västerbotten i stället. Det blir dyrare så här. Sedan är det besvärligt också. Man har ont när man är nyopererad, det är inte så lätt att förflytta sig”, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

## Hälsan avgör vem som får åka

Det var Ann-Mari Lindbloms goda hälsa som möjliggjorde resan. Patienter med sjukdomar som gör att de inte klarar av färden kan tvingas köa länge för motsvarande ingrepp, trots att de har rätt till operation enligt vårdgarantin.

Pia Näsvall menar att alla som bedöms ha nytta av en operation måste få genomgå den, oavsett övrig hälsostatus. ”Har man svåra problem i höft eller knä måste man få det åtgärdat, oavsett om man är svårt sjuk eller inte. De som bedöms ha nytta av operation måste få opereras”, säger hon.

## Långvariga strukturella problem

Regionerna i norra Sverige har länge kämpat med svårigheter att bemanna sjukvården. Enligt Pia Näsvall går mycket av dagens resurser åt till att försöka korta köerna utifrån regeringens krav, medan de grundläggande orsakerna till köerna förblir olösta.

”Det blir liksom plåster på såren hela tiden”, konstaterar hon.

Regionerna får statsbidrag för att öka tillgängligheten i vården. En del av pengarna är öronmärkta för att öka antalet operationer inom utpekade områden, till exempel knä- och höftledsproteser. Men Pia Näsvall ser problematik i denna detaljstyrning.

”Vi måste köpa ännu mer av den sortens vård för att få pengarna. Men det löser inte grundläggande, strukturella problem med patientflöden och köer. Vi behöver generella statsbidrag. Det är klart att det ska ställas krav på oss att inte ha köer, men vi måste få prioritera och styra”, säger hon.

## Pandemin skapade enorma eftersläpningar

Pia Näsvall beskriver ett före och ett efter pandemin. Hon har arbetat som läkare i norra Sverige i 32 år, först som kirurg i Norrbotten där hon också var chef under pandemin.

”Före pandemin var vi på väg mot en bra plats, vi höll faktiskt på att lösa det här. Men vi var tvungna att strypa den planerade kirurgin till förmån för annat. Det skapade enorma köer och i norr har vi få andra aktörer. Det fanns såklart problem långt före pandemin, men det blev så mycket värre”, förklarar hon.

När sjukvården började återhämta sig efter pandemin kom en ny utmaning i form av byte av journalsystem, vilket skapade ytterligare komplikationer. ”Det blev lite som lök på laxen. Jag tror att båda de här sakerna har haft påverkan”, säger Pia Näsvall.

## Stora geografiska skillnader kvarstår

Vårdköerna har i landet som helhet minskat något under 2025. Västra Götalandsregionen är ett exempel på en region med kortare köer i dag. Men geografiskt är skillnaderna alltjämt stora, och inte enbart mellan norr och söder.

Hur lång en patients totala väntan blir beror på hela vårdkedjan, från första besök på hälsocentralen till remiss, beslut och operation. Kommunikationen måste fungera såväl inom regionerna som med kommuner och vårdföretag. Patienter riskerar annars att hamna mellan stolarna.

”En jätteviktig fråga på det nationella planet är hur man ska få det att fungera att dela data”, påpekar Pia Näsvall.

Vårdgarantin anger att patienter ska få kontakt med primärvården inom noll dagar, en medicinsk bedömning inom tre dagar, ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar, samt en operation eller annan åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar efter beslut.

## Lyckad operation och snabb återhämtning

För Ann-Mari Lindblom i Jörn gjorde operationen verklig skillnad i tillvaron. Hon är tacksam över att hon fick göra resan och att hon hann hem till sin 90-årsdag.

”Ja, jag satt ju i rullstol på kalaset. Men tre veckor senare kände jag ingen smärta”, berättar hon.

Hon säger att hon hört att en av hennes vänner nekats en operationsresa med åldern som motivering. Själv rekommenderar hon alla som får möjlighet att åka att göra det. ”Det blev jättebra. Jag vill tacka dem som opererade mig”, avslutar Ann-Mari Lindblom.