Barn rekryteras av skolkompisars äldre syskon

En ny doktorsavhandling visar att svenska skolmiljöer kan spela en avgörande roll för hur unga pojkar rekryteras till gängkriminalitet. Forskningen, som genomförts av doktoranden Daniel Cunha Byström, avslöjar oroväckande kopplingar mellan skolkamrater och gängrelaterad brottslighet genom äldre syskon.

Studien visar att äldre bröders koppling till kriminella nätverk spelar större roll än andra familjeband när det gäller att påverka yngre syskon. Enligt Cunha Byström handlar det sannolikt både om närhet i ålder och att äldre bröder oftare befinner sig i samma miljöer som yngre syskon och deras vänner. Denna familjekonstellation skapar en naturlig brygga in i kriminella sammanhang.

Det som gör resultaten särskilt anmärkningsvärda är dock hur skolmiljön fungerar som en indirekt rekryteringskanal. Forskningen visar att pojkar som går i samma årskurs som en skolkamrat vars äldre bror varit involverad i gängrelaterad brottslighet löper betydligt högre risk att senare själva misstänkas eller lagföras för gängrelaterade brott, eller att förekomma i polisens gängregister.

Enligt avhandlingen kan skolmiljön förklara omkring 30 procent av de fall där pojkar utan tidigare gängkopplingar senare förekommer i polisens gängregister. Detta indikerar att skolan utgör en kritisk kontaktyta mellan tidigare oexponerade elever och etablerade kriminella nätverk.

Cunha Byström betonar att han inte kan observera själva rekryteringen direkt, men att resultaten tydligt pekar på att skolan kan vara en viktig arena där unga dras in i kriminella sammanhang. Den yngre brodern fungerar i detta sammanhang som en inkörsport för skolkamraterna, och blir en länk mellan storebrodern och andra elever.

Mekanismen behöver inte innebära ett aktivt rekryteringsarbete från lillebroderns sida. I stället kan det handla om att skolkamrater som umgås med honom också kommer närmare den äldre broderns nätverk på ett mer organiskt sätt. Denna indirekta exponering kan gradvis normalisera kriminella beteenden och skapa kontaktytor till gängrelaterade aktiviteter.

För flickor visar studien ett annat mönster. Exponeringen för yngre syskon vars storebröder ingår i gängrelaterad brottslighet är kopplad till en högre sannolikhet för psykisk ohälsa med ångest och depressioner, snarare än direkt rekrytering till kriminalitet.

Avhandlingen bygger på data från sjundeklassare mellan 2013 och 2019 och följer deras kriminella beteenden från det att de gått ut grundskolan fram till 2024. Forskaren har använt polisens data över kriminella nätverk tillsammans med misstankeregistret och lagföringsregistret för att kartlägga sambanden.

Det är viktigt att notera att effekterna inte är lika för alla. Studien visar att risken är betydligt större bland barn med svag socioekonomisk bakgrund. Cunha Byström understryker att resultaten inte ska tolkas som att alla elever påverkas lika mycket. Effekterna är koncentrerade till barn som redan befinner sig närmare riskmiljöer eller är mer socialt nära de nätverk som studeras.

På senare år har forskare och brottsbekämpande myndigheter sett en förändring i hur barn rekryteras till gängkriminalitet. Rekryteringen har ofta förklarats genom en pyramidstruktur där yngre individer i nätverkens nedre skikt i sin tur rekryterar egna springpojkar. Chattappar har också blivit en arena där uppdrag, inklusive mord och sprängningar, matchas med utförare.

Björn Ödman, polis och ungdomssamordnare i Botkyrka i Stockholm, kallar detta för ett paradigmskifte. Han förklarar att en 17-årig kille kan ha fått i uppgift att jobba med ett parti narkotika och till sig knyter han fem unga, som i sin tur knyter till sig fem till. Detta förklarar varför det förekommer rekryteringsförsök av barn även i förskolor.

Ödman blir inte förvånad över studieresultaten och betonar att när en så viktig förebild som en storebror står för negativa värderingar och begår brott utgör det en stor riskfaktor. Han framhåller att varje ung person måste ha en positiv förebild och en professionell vuxen som de kan vända sig till och lita på.

Forskningsresultaten pekar på behovet av riktade insatser i skolmiljön för att förhindra rekrytering till gängkriminalitet. Cunha Byström menar att resultaten tyder på att skolan kan vara särskilt viktig för att nå barn som ännu inte själva har en direkt koppling till gängrelaterad brottslighet, medan bostadsområden snarare fångar ett bredare lokalt sammanhang. Detta är viktig kunskap för samhället när det gäller att sätta in insatser där de kan vara mest effektiva.