Ukraina står i begrepp att sätta ett eget laservapen i bruk på slagfältet, ett steg som kan förändra landets försvar mot den omfattande drönarhotet från Ryssland. Det nya vapensystemet, kallat Tryzub – treudd på svenska – har utvecklats av det ukrainska företaget Celebra Tech och genomgår just nu sina sista tester innan det blir operativt.

Enligt uppgifter till den försvarsinriktade nyhetssajten Militarnyi ska det nya laservapnet kunna skjuta ner övervakningsdrönare på upp till 1 500 meters avstånd. Attackdrönare, som utgör ett allvarligare hot mot både militära och civila mål, ska kunna bekämpas på 900 meters håll. Systemet är designat för att kunna monteras både på fordon och på byggnader, vilket ger stor flexibilitet i hur det kan användas.

Utvecklingen av Tryzub kommer efter att Storbritannien i våras erbjöd Ukraina att ta del av prototyper av det brittiska laservapnet Dragonfire. Den dåvarande brittiske försvarsministern Grant Shapps meddelade våren 2024 att Kiev skulle få tillgång till detta system, som primärt är utvecklat för att bekämpa olika typer av drönare. Sedan dess har Ukraina alltså tagit fram sin egen variant av teknologin.

Laservapen fungerar genom att en koncentrerad ljusstråle riktas mot ett mål under en tillräckligt lång tid för att värmen ska kunna orsaka skada. När det gäller drönare kan lasern penetrera bränsletankar, förstöra motorer eller slå ut kameror och annan utrustning som är kritisk för drönarnas funktion. Detta gör teknologin särskilt effektiv mot de lättare konstruktioner som drönare ofta består av.

Flera länder har redan utvecklat och använder laservapen i olika omfattning. USA, Kina, Ryssland och Israel tillhör de nationer som kommit längst i utvecklingen. I mindre skala har sådan teknik också redan testats i Ukraina tidigare i kriget.

Saudiarabien har installerat israeliska lasersystem för att försvara sig mot iranska drönare som avfyras från andra sidan Persiska viken. Under konflikterna i regionen har även Förenade Arabemiraten använt laserbaserat luftvärn som en del av sina försvarssystem. Även Ryssland visade upp ett eget laservapen i statlig tv redan 2018, men i vilken omfattning det används i det pågående kriget mot Ukraina är oklart.

För Ukraina är den ekonomiska aspekten av laservapen särskilt betydelsefull. Genom att använda försvarsdrönare som avfyras för att bekämpa attackdrönare har landet redan lyckats sänka kostnaderna för luftförsvaret avsevärt. Man har kunnat slippa använda dyra robotar, som kan kosta hundratusentals kronor styck, för att skjuta ner de billigaste projektilerna som Ryssland skickar i stora mängder.

Med laservapen skulle kostnaderna kunna pressas ännu längre ned. När väl vapnet är installerat och operativt är det i princip bara elkostnaden som återstår. Enligt beräkningar från tyska Deutsche Welle kostar varje användning av ett lasersystem mellan 25 och 50 kronor – en närmast försumbar summa jämfört med konventionella luftvärnsrobotar.

Trots de tekniska framstegen under senare år är lasersystem dock inte i närheten av att kunna utgöra ett komplett luftvärn på egen hand. Det konstaterar försvarsskribenten Jared Keller i en intervju med den tyska nyhetskanalen. Lasern måste riktas mot ett mål under en viss tid för att vara effektiv, vilket blir problematiskt när projektilen rör sig i flera hundra kilometer i timmen.

Vädret utgör också en betydande begränsning. Om det är fuktigt i luften, molnigt eller regnigt fungerar lasersystem sämre eftersom ljusstrålen påverkas av väderförhållandena. Systemen är dessutom känsliga för värme, något som de saudiska styrkorna uppges ha haft problem med vid användning mot iranska attacker.

Därför, menar Keller, bör laservapen endast utgöra en del av ett luftvärn som är uppbyggt i flera lager med olika typer av system som kompletterar varandra. Detta är också den strategi som Ukraina verkar sikta på.

Enligt Celebra Tech har Tryzub utrustats med AI-assisterad målsökning och radarsystem för att förbättra prestandan. Utöver de mobila plattformarna, som enligt planen ska skickas ut till frontlinjen, hoppas Ukraina kunna använda systemet för att skydda kritisk infrastruktur inne i landet. Lasersystemen skulle exempelvis kunna stationeras vid industrier och monteras på militäranläggningar för att försvara dessa mot de ryska shahed-drönare som nästan dagligen angriper ukrainska mål.

Införandet av laservapen representerar en viktig milstolpe i den teknologiska utvecklingen av Ukrainas försvar, men det återstår att se hur effektiva systemen visar sig vara under verkliga stridsförhållanden.