Barnens vallöften – soliga dagar, fred och tacos

På Tunaskolan i Luleå pågår just nu en intensiv valrörelse – i klassrummet. Andraklassarna har bildat egna partier och driver sina frågor med en tydlig agenda inför det stundande skolvalet.

– Vi vill ha mer skidor på vintern, säger Agnes Åberg från nybildade Skolpartiet.

Partiet har tre huvudfrågor: fler skidor, längre sportlov och fria platser i matsalen och klassrummet. Agnes förklarar att skidorna gärna försvinner när andra elever inte lämnar tillbaka dem. Leo Bergqvist Hansen, också han från Skolpartiet, tycker att de fasta platserna är ett problem.

– Man borde få sitta där man vill, säger han.

Medan den nationella skoldebatten präglas av det kritiserade Pisa-resultatet och fallande kunskapsresultat, diskuterar barnen i Luleå sin vardagspolitik med stor allvar. Alfred Renholm vill stoppa krigen i världen och föreslår fängelsestraff för den som attackerar ett land.

– För att det ska bli bättre på jorden, säger han.

Läraren Mari Laru har under flera veckor låtit eleverna utforska vad det innebär att rösta och vara medborgare i en demokrati. Hon menar att undervisningen är en investering i framtiden.

– Det här är jätteviktigt. I framtiden ska de kunna göra medvetna val i samhället. Då behöver de få nosa på det redan nu, säger hon.

Undervisningen på Tunaskolan är konkret och utgår från barnens egna frågor. Klassrumssamtalen har bland annat kommit in på diktaturer och vad det innebär att leva i ett land utan demokratiska rättigheter.

– I Sverige får man tycka vad man vill, men i vissa länder finns det en diktator, säger Agnes Åberg.

Filippa Dagertun har en egen teori om hur en diktator kan styra.

– Du måste kanske äta tusen myggor eller sniglar som du inte gillar. Och om du säger nej, kan du hamna i finkan eller dö, säger hon.

Demokratiundervisningen på skolan sker mot en bakgrund av en global tillbakagång för demokratin. Enligt forskningsinstitutet V-Dem utmanas demokratiska värden alltmer runt om i världen. Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, betonar vikten av att skolan tar sitt demokratiska uppdrag på allvar i en sådan tid.

– När vi lever i en orolig tid där demokrati och mänskliga rättigheter utmanas, är den här delen av skolans syfte väldigt viktig, säger han.

Skolverket arbetar med modellen Demokratistegen, ett stöd för systematiskt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter från förskola till gymnasium. Minst 60 förskolor och skolor använder modellen i dag, enligt myndigheten. Wester menar att behoven ser olika ut och att det första steget ofta handlar om att skapa en trygg skolmiljö där elever vågar uttrycka åsikter.

– Klassrummet behöver vara en plats för respektfull åsiktsbrytning, där elever får möjlighet att pröva perspektiv och skilja mellan åsikter och fakta. Får man till den typen av dialog stärks den demokratiska kompetensen, säger han.

Svenska elever ligger fortsatt väl till i internationella mätningar av demokratisk kunskap. I ICCS-studien 2022 placerade sig Sverige på andra plats efter Taiwan. Men resultaten visar också på en nedåtgående trend bland 14-åringarna, något som följer andra internationella kunskapsmätningar efter pandemin.

Skolverket följer särskilt de växande kunskapsklyftorna mellan elevgrupper. Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, och socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för resultaten.

– Det synliggör betydelsen av skolans kompensatoriska uppdrag. För en hållbar demokrati behöver alla skolor vara bra på detta, säger Hugo Wester.

Tillbaka i klassrummet pågår arbetet med valaffischer för fullt. Elevernas parti, lett av Emmanuella Ohenhen, lovar bättre lunch med fiskpanetter, hamburgare, pizza, tacos och plättar. Partiet utlovar även fler rörelsepauser och soligare dagar. Tyra Friberg har kommit med ett innovativt förslag: en rymdraket som ska diskutera vädret med solen.

– Den kan säga till solen att komma fram oftare, säger hon.