Bris: Samtalen om våld har ökat

I Sverige larmar barnrättsorganisationen Bris om en oroande utveckling i kontakterna med utsatta barn. Under 2025 tog organisationen emot närmare 63 000 stödjande samtal, där psykisk ohälsa och familjekonflikter fortsätter att dominera, men där även ekonomisk utsatthet och våld i hemmiljön väcker särskild oro.

Ekonomisk utsatthet bland barn manifesterar sig på flera sätt, enligt Bris senaste årsrapport. Även om det inte tillhör de vanligaste orsakerna till att barn kontaktar hjälplinjen – ungefär fem samtal i veckan – vittnar dessa kontakter om allvarliga konsekvenser för de drabbade barnen.

– När barn kontaktar oss angående ekonomisk utsatthet handlar det ofta om en rädsla att förlora sitt hem eller sitt sociala sammanhang, som till exempel träningen där kompisarna finns, förklarar Maria Frisk från Bris.

Enligt Frisk visar många barn en stark drivkraft att själva försöka förändra sin situation. Det kan handla om att ta extrajobb under lov och helger eller att ta ett stort ansvar för syskon för att frigöra föräldrarnas tid till arbete.

– Majoriteten av barnen vi talar med bidrar på lagliga sätt, men vi möter också barn som berättar om olagliga och destruktiva metoder för att få pengar. Det kan röra sig om allt från snatteri för att få mat till grövre kriminella handlingar och i vissa fall försäljning av sex, säger Frisk.

Statistiken kring våld mot barn är särskilt alarmerande. Under föregående år registrerade Bris nästan 10 000 samtal som handlade om våld, övergrepp och kränkningar. Enbart samtalen om fysiskt våld motsvarade i genomsnitt mer än nio kontakter dagligen.

– Oftast är det barnets förälder eller bonusförälder som utsätter barnet för våldet, konstaterar Frisk.

Ett mönster som framträder i samtalen är att våldet ofta förändras när barnen blir äldre. Många berättar att de utsattes för fysiskt våld i yngre ålder, men att detta med tiden övergår till psykiskt våld när barnen blir äldre.

”Jag försöker klara mig själv, men det går inte så bra. Jag är ju bara ett barn,” citeras ett barn i rapporten – ett uttalande som enligt Maria Frisk tydligt illustrerar hur vuxenvärlden brister i sitt ansvar.

Problemet förvärras av att samhällets stödsystem inte alltid fungerar optimalt för utsatta barn. Frisk är tydlig med att konsekvenserna blir allvarliga när barn inte får rätt hjälp i rätt tid.

– Det behövs rätt stöd i rätt tid. Tyvärr är det så att barn allt för sällan får det och stöd utifrån sina behov. När samhället sviker och vi vuxna sviker får barnen bära konsekvenserna både här och nu men också på sikt, säger hon.

Rapporten kommer i en tid då barnfattigdom och barns utsatthet diskuteras allt mer i den offentliga debatten. Flera forskningsstudier har visat att ekonomisk utsatthet i barndomen kan leda till långvariga negativa effekter på både hälsa, utbildning och framtida försörjningsmöjligheter.

Samtidigt belyser rapporten de ökade klyftorna i samhället och hur barn i utsatta miljöer riskerar att hamna i en nedåtgående spiral av problem när familjeekonomin brister eller när våld förekommer i hemmet.

Bris arbete med att dokumentera och uppmärksamma barns utsatthet spelar en viktig roll för att synliggöra problemen och driva på för politiska och strukturella förändringar. Organisationen efterlyser nu mer resurser till det förebyggande arbetet och bättre samordning mellan myndigheter som kommer i kontakt med utsatta barn.

För många av de drabbade barnen representerar Bris en livlina – en möjlighet att bli lyssnad på och tagen på allvar när andra vuxna i deras närhet inte förmår att ge det stöd som behövs. Utmaningen för samhället blir nu att översätta dessa barns berättelser till konkreta åtgärder som kan bryta den negativa utvecklingen.