Dansk hovrätt fastställde första dom mot svensk ”barnsoldat”

Den svenska hovrättens beslut fastställer dom mot tonåring i dansk gängbrottsfall

En 16-årig pojke från norra Sverige, som i rapporteringen kallas ”Elias”, har fått sitt överklagande avslaget av Östre landsret, den danska motsvarigheten till hovrätten. Domstolen fastställde därmed den ursprungliga domen på 5,5 års fängelse som utdömdes av Köpenhamns byret (tingsrätt) förra hösten.

Pojken greps i april 2024 vid Köpenhamns centralstation, Hovedbanegården, efter att ha rekryterats via meddelandeappen Telegram för att utföra en skjutning i den danska huvudstaden. Vid gripandet hade han ännu inte mottagit något vapen eller information om vem som var det tilltänkta offret.

Enligt åklagarsidan bevisar chattkonversationer med uppdragsgivarna och det faktum att han väntade i åtta timmar på centralstationen utan att återvända till Sverige att han hade för avsikt att genomföra ett mord. Pojkens försvarsadvokat hävdade däremot att eftersom inget vapen överlämnats, ingen kontakt etablerats med uppdragsgivarna på plats och inget mål identifierats, hade inget brott begåtts.

En central fråga under rättegången var varför ”Elias” först begav sig mot stadsdelen Nörrebro efter att ha fått instruktioner från uppdragsgivarna, men sedan vände tillbaka mot centralstationen där han greps. Försvaret menade att detta visade att han aldrig tänkte fullfölja uppdraget, något han även uppgett i polisförhör. Domstolen fann dock att bevisningen talade för att pojken hade för avsikt att genomföra skjutningen.

”Elias” är en av ett tjugotal unga svenskar som misstänks ha rest till Danmark för att utföra grova brott på uppdrag av kriminella nätverk. Fenomenet, som i Danmark kallas ”svenskesakerna”, har väckt stor uppmärksamhet i båda länderna och blottlagt en oroande trend där kriminella gäng rekryterar minderåriga via sociala medier för att utföra våldsbrott.

De kriminella nätverken har öppet annonserat efter unga personer på plattformar som Telegram, där de erbjudit betalning för att utföra mord, sprängningar och skjutningar. Många av de rekryterade är tonåringar, vilket har lett till att de i medierna ibland benämns som ”barnsoldater”.

Eftersom detta är det första fallet med en svensk ”barnsoldat” som prövats i högre instans, kan domen komma att påverka flera andra liknande fall. För närvarande pågår flera rättegångar mot svenska ungdomar som gripits i Danmark misstänkta för liknande brottsplaner.

De straff som hittills utdömts i dessa ärenden har varierat mellan fem och nio års fängelse, vilket återspeglar den danska rättens allvarliga syn på denna typ av gränsöverskridande brottslighet. Åklagaren i ”Elias” fall yrkade på en skärpning av straffet till fem år och nio månader, men domstolen valde att fastställa tingsrättens ursprungliga dom.

Fallet har aktualiserat frågor om hur kriminella nätverk utnyttjar sociala medier för att rekrytera minderåriga, och vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta. Det belyser också de utmaningar som finns i det nordiska polissamarbetet, då ”Elias” greps efter att svenska polisen skickat en efterlysning till sina danska kollegor.

Pojkens mamma har i tidigare rapportering uttryckt stark ilska mot dem som rekryterade hennes son, vilket understryker den personliga tragedi som dessa fall innebär för de inblandade familjerna.

Medan rättsprocesserna fortsätter i Danmark, pågår samtidigt en intensifierad diskussion i Sverige om hur samhället ska förhindra att unga människor dras in i gängkriminalitet och hur rekryteringen via sociala medier kan stoppas. Fallen med de svenska ungdomarna i Danmark fungerar som en allvarlig påminnelse om hur gränsöverskridande den organiserade brottsligheten har blivit i Norden.