Fakta i frågan: Är skärm sämre än tryckta skolböcker?

Skolpolitiken har på kort tid gjort en helomvändning i frågan om digitala verktyg i undervisningen. Efter år av satsning på digitalisering talar regeringen nu om mer papper, fler läroböcker och en mer restriktiv syn på skärmar – särskilt för de yngsta eleverna. Bakgrunden är den forskning som visar att elever som läser på papper presterar något bättre på tester i läsförståelse än de som läser samma text digitalt.

Forskningen är dock inte entydig. En av de mest citerade översikterna, publicerad i tidskriften Educational Research Review 2018, gick igenom 54 studier och fann en liten men mätbar fördel för pappersläsning – motsvarande 0,21 standardavvikelser. Fördelarna var tydligast vid faktatexter och vid tidspressad läsning. Samtidigt har en metastudie från 2022 inte kunnat påvisa någon betydande skillnad alls när det gäller berättande texter. Forskarna betonar att resultaten varierar beroende på texttyp, syfte och sammanhang.

En förklaring till pappersfördelarna tros vara att vi läser olika beroende på format. På papper blir det lättare att skapa en mental karta över innehållet, medan digital text ofta skummas snabbt. Studier visar också att elever tenderar att överskatta hur mycket de faktiskt förstått av en digital text. Det är emellertid inte hela sanningen: forskning visar att digitala verktyg har stora fördelar när det gäller tillgänglighet och anpassning, exempelvis för elever med läs- och skrivsvårigheter. Funktioner som uppläsning, justerbar textstorlek och stavningsstöd kan vara avgörande för att göra undervisningen mer inkluderande.

Digitala verktyg har även visat sig effektiva för färdighetsträning, exempelvis i matematik och språk, när de används för att anpassa svårighetsgrad och ge omedelbar återkoppling. Ett uppmärksammat exempel från Indien visade stora kunskapsvinster när elever fick arbeta med ett program som kontinuerligt anpassade uppgifternas nivå efter varje elevs kunskaper.

I Sverige visar statistik från Skolverket och 2022 års Pisaundersökning att andelen tid med digitala verktyg i skolan har ett samband med resultaten: elever som använder digitala hjälpmedel i måttlig omfattning presterar bättre än både de som knappt använder dem alls och de som använder dem under stora delar av skoldagen. Samtidigt visar fyra av tio svenska 15-åringar att de störs av andras digitala användning i klassrummet, och elever med uppmärksamhetsproblem är enligt forskningen särskilt känsliga för distraktioner.

För de yngsta barnen tycks traditionell högläsning vara särskilt viktig för språkutvecklingen. Forskning visar att barn i textrika miljöer utvecklar ett större ordförande vokabulär oavsett om boken finns i fysiskt format eller är digital. Nyckeln är den vuxnes engagemang och samtalet kring texten – något som är centralt för förskolans arbete med framtidens digitala läsare.