Han fick rätt i EU-domstolen mot Lexbase

I Sverige kan vem som helst betala för att ta reda på om en person har dömts för brott. Genom sajter som Lexbase, Mrkoll och Krimfup har allmänheten tillgång till information om människors brottsliga förflutna. Men den här typen av verksamhet har nu hamnat i rättsligt fokus efter ett avgörande från EU-domstolen.

Goled Raabi är en av dem som drabbats hårt av att hans domar finns tillgängliga online. Han har stämt sajten Lexbase på 300 000 kronor i skadestånd för att de vägrade ta bort en sökbar dom från 2011. Raabi beskriver situationen som tragisk och menar att konsekvenserna påverkar inte bara honom personligen, utan alla medborgare i Sverige.

För tre veckor sedan kom ett avgörande från EU-domstolen som kan förändra förutsättningarna för dessa databaser. Domstolen slog fast att företag som säljer brottsmålsdomar inte automatiskt kan undgå att följa EU:s dataskyddsförordning GDPR, som reglerar hur personuppgifter får samlas in och delas. För att vara undantagen från GDPR krävs att verksamheten bedrivs på ett journalistiskt sätt där domarna bearbetas redaktionellt, att pressetiska regler följs och att fakta kontrolleras.

Raabis rättsliga historia sträcker sig över flera år. Han är dömd för rån och misshandel 2008 och för rån 2011, vilket ledde till fängelse. År 2022 dömdes han dessutom till böter för att ha hotat en busschaufför. Trots att han erkänner att han begått brott, menar han att ingen är perfekt och att människor ska få möjlighet att förbättra sig.

Enligt Raabi har det faktum att privata aktörer kunnat sälja vidare hans känsliga uppgifter försvårat både jobbsökning och återanpassning till samhället. Information om domen från 2011 ligger fortfarande kvar på Lexbase, femton år senare. Han beskriver situationen som värre än fängelse och säger att han hellre skulle ta ytterligare fem eller tio års fängelse om han i gengäld skulle slippa detta.

Under årens lopp har Raabi utbildat sig inom it och haft ströjobb, men han anser att det är trots systemet snarare än tack vare det. Han uppger att han förlorat många år och nästan allt i sitt liv, och var nära att förlora sitt förnuft. Men han har valt att kämpa vidare genom rättsväsendet.

Under rättsprocessen i Sverige har Raabi valt att representera sig själv och läst in sig på juridik. När flera av de jurister han kontaktade backade med hänvisning till intressekonflikt, bestämde han sig för att driva processen på egen hand. Många har tvivlat på att han skulle lyckas eftersom han inte är advokat, men EU-domstolens förhandsavgörande visar att hans kamp har gett resultat. I EU-domstolen hade han ett juridiskt biträde eftersom domstolen kräver det, men när målet nu går tillbaka till Attunda tingsrätt tänker han fortsätta representera sig själv.

Parallellt med stämningen mot Lexbase har Raabi även stämt svenska staten för att ha möjliggjort för företag att köpa uppgifter om lagöverträdelser och sälja dem vidare.

Gunnar Axén, som är styrelseledamot och ansvarig utgivare på Lexbase, uppger att EU-domstolens dom inte påverkar deras verksamhet. Han menar att de redan för drygt ett år sedan anpassade sig efter Högsta domstolens beslut om att domar bara får användas i journalistiskt syfte och inte får delas vidare i en sökbar databas. Nu publicerar Lexbase inte längre rättsdokument med personuppgifter om dömda i brottmål i sin databas. I stället arbetar de om domarna till nyhetsartiklar med hjälp av redaktörer och AI.

På sajten kan användare nu söka på namn, få ett målnummer och sedan själv begära en dom från den domstol där ett fall behandlats. Trots denna förändring finns informationen om Goled Raabi fortfarande kvar på sajten.

Lexbase menar att de har rätt att bedriva sin verksamhet eftersom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillåter det. De, liksom andra populära rättsdatabaser, har ett utgivningsbevis, vilket innebär att de agerar enligt ett undantag för journalistisk verksamhet. Axén uppger att de gör en bedömning inför varje publicering om vad de kan publicera och vad som är av allmänintresse.

Lexbase har över 700 000 aktiva användare med tillgång till 1,8 miljoner artiklar. Enligt Axén är två tredjedelar av användarna kvinnor, och den vanligaste anledningen till att man söker är att man kollar upp sina dejter. Därefter är det hantverkare, skolpersonal, idrottsledare samt mindre företag som kontrollerar tilltänkta affärspartners.

När Axén får frågan om han kan förstå att en sökbar dom kan förhindra en människas väg mot att leva sitt liv på den rätta sidan av lagen, svarar han med ett exempel om en kvinna som upptäckte att en man hon chattade med var en dömd pedofil.

Integritetsskyddsmyndigheten håller på att granska fyra söktjänster som publicerar personuppgifter om Sveriges befolkning: Lexbase, Krimfup, Upplysning och Mrkoll. För Lexbase och Krimfups del granskar myndigheten om de strider mot GDPR när de publicerar uppgifter om svenskars lagöverträdelser i sina sökbara databaser. Myndigheten har tagit emot ett stort antal klagomål mot söktjänster som publicerar personuppgifter och valde att granska de tjänster det kommit in mest klagomål om.

Fallet illustrerar den komplicerade balansen mellan yttrandefrihet, allmänintresse och individens rätt till privatliv och möjlighet till återanpassning efter avtjänat straff. EU-domstolens avgörande kan få betydande konsekvenser för hur rättsdatabaser får drivas i framtiden.