En 34-årig man har dömts för grovt brott mot rikets säkerhet av Stockholms tingsrätt efter att ha försökt lämna över sekretessbelagd information till Ryssland. Mannen, som tidigare arbetade med cybersäkerhet för Försvarsmakten, döms även för två fall av ofredande. Påföljden blir rättspsykiatrisk vård eftersom han bedöms lida av en allvarlig psykisk störning.

Tingsrätten konstaterar att mannen försökt röja uppgifter som han förvärvat under sin tidigare anställning inom Försvarsmakten till ryska myndigheter. Han är fortsatt häktad misstänkt för stämpling till mord, en utredning som fortfarande pågår parallellt med det nu avslutade målet.

Utredningen inleddes i januari när en skyddsvakt vid kungliga slottet på Drottningholm larmade polisen om att han blev förföljd. Vakten, som jobbade för Försvarets Radioanstalt (FRA), berättade att en man rört sig i området under flera dagars tid. FRA är en svensk myndighet som ansvarar för signalspaning och har en central roll i landets försvars- och säkerhetsarbete.

När polisen grep 34-åringen hittades dokument med misstänkta kopplingar till ryska staten. För patrullen berättade mannen att han nyligen kommit hem från Ryssland. Vid detta tillfälle kopplades Säkerhetspolisen in i fallet för att utreda de potentiella säkerhetsriskerna.

Mannens bakgrund visar att han tidigare arbetade med cybersäkerhet på ett företag som Försvarsmakten anlitade som IT-driftleverantör. Vid tillfället hade mannen säkerhetsklassning, vilket innebar att han hade tillgång till känslig information. Under anställningen kunde han göra iakttagelser av säkerhetskänslig verksamhet som fysiska platser, objekt och informationssystem. Han hade också tillgång till uppgifter som omfattas av försvarssekretess.

Efter att anställningen upphörde utvecklade mannen uppfattningen att Försvarsmakten och FRA bedrev en underrättelseoperation mot honom med övervakning dygnet runt. Detta markerar början på ett beteende som domstolen senare bedömde som tecken på allvarlig psykisk störning.

Hösten 2024 ringde han Säpos växel 578 gånger för att berätta om vad han påstod sig vara utsatt för. Under vissa perioder inkom uppemot 70 samtal om dagen, vilket tydligt visar omfattningen av hans ihärdighet och påstådda rädsla.

Parallellt med detta planerade han att kontakta underrättelse- och säkerhetstjänster i en rad länder för att få skydd mot den ”militäroperation” han påstod sig vara utsatt för. Enligt utredningen handlade det om Norge, Iran, Turkiet och USA. Men i dokument som hittades i mannens beslagtagna dator framgår att han framför allt var inriktad på Ryssland.

”Ge mig adress i Moskva till alla dessa myndigheter som jag bör kontakta”, skrev mannen till en AI-tjänst, enligt dokumentation från utredningen. Under 2024 ansökte han om visum och tillfälligt uppehållstillstånd i landet. Inför resan i november ringde han flera samtal till den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Enligt mannens egna anteckningar hade han flera möten med FSB efter inresan. ”Kontakta fsb dom vill att jag kommer till deras högkvarter, varför då?”, skrev han i sina anteckningar. Dessa möten utgör kärnan i åtalet för grovt brott mot rikets säkerhet.

34-åringen skickade också ett dokument till ryska myndigheter där han påstod sig ha underrättelser om FRA:s metodologi, nyckelpersoner och organisationsstruktur. I dokumentet uppgav han att han var beredd att tillhandahålla alla handlingar han har i sin besittning.

Mannen tog även kontakt med den ryska propagandakanalen Russia Today, som i februari i år sände ett inslag om honom. Där hävdade en representant för FSB att svensken överlämnat ”en mängd material”, vilket ytterligare underströk allvaret i situationen ur ett säkerhetsperspektiv.

Ett par veckor innan gripandet nära Drottningholm reste han hem från Ryssland via Turkiet. Efter gripandet hittades ett paket med 90 fotånglar adresserade till 34-åringen. Enligt utredningen började han allt oftare söka efter information om vapen och bombtillverkning efter hemkomsten till Sverige, vilket ledde till den pågående utredningen om stämpling till mord.

I förhör erkände mannen att han varit i Ryssland och träffat bland annat landets säkerhetstjänst, men hävdade att han inte haft avsikt att skada rikets säkerhet.

”Alltså jag åker dit för att jag behöver skydd, och sen har jag ju framfört också min situation då, men det har ju inte varit med uppsåt… alltså det har ju inte varit… för att skada rikets säkerhet, aktivt”, säger han i förhör.

Trots mannens förklaring bedömde Stockholms tingsrätt att brottet var grovt, men att hans psykiska tillstånd kräver rättspsykiatrisk vård snarare än fängelse. Fallet belyser utmaningarna med att hantera säkerhetsrisker när psykisk ohälsa är en faktor, samt vikten av säkerhetsklassningar inom försvarssektorn.