Han ska ta de kriminellas pengar: ”Måste få upp beloppen”

Regeringens utredare har föreslagit att Ekobrottsmyndigheten ska läggas ner. Nu blir i stället Ola Sjöstrand myndighetens nya generaldirektör – med ett tydligt uppdrag att öka utredningstakten och återta kriminellas brottsvinster.

– Glappet är för stort mellan vad brottsligheten omsätter och hur mycket pengar vi återtar, säger Sjöstrand.

Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en specialistmyndighet som utreder ekonomisk brottslighet. Det handlar om allt från skattebrott och bokföringsbrott till penningtvätt och korruption. Myndigheten inrättades 1998 och har i dag cirka 500 anställda, med verksamhet i flera svenska städer.

Under senare år har EBM kritiserats för att utredningarna tar för lång tid och att för få brottsvinster återförs till staten. Kritiken har kommit från både politiskt håll och från näringslivet. Regeringens egen utredare föreslog en nedläggning av myndigheten, med argumentet att verksamheten borde föras över till andra rättsvårdande myndigheter.

Utredarens förslag har väckt debatt. Förespråkare menar att en överföring skulle skapa en mer enhetlig rättskedja, medan kritiker varnar för att den specialistkompetens som finns inom EBM skulle gå förlorad. I debatten har det också framhållits att ekonomisk brottslighet kräver särskilda resurser som inte kan ersättas av allmänna polisutredningar.

Regeringen har dock valt en annan väg. I stället för att avveckla EBM har man gett myndigheten nya direktiv och tillsatt en ny chef. Ola Sjöstrand får nu i uppdrag att skruva upp tempot i utredningarna och se till att fler brottsvinster tas i beslag.

Den ekonomiska brottsligheten har blivit allt mer komplex. Digitaliseringen har öppnat nya vägar för kriminella att dölja sina tillgångar, inte minst genom kryptovalutor och internationella betalningsflöden. Samtidigt har brottsligheten blivit mer gränsöverskridande, vilket ställer krav på samarbete med andra länder. Inom EU har man beslutat att inrätta en ny myndighet för bekämpning av penningtvätt, AMLA, som ska samordna arbetet mellan medlemsländerna.

Konsekvenserna av den ekonomiska brottsligheten märks långt utanför de kriminella kretsarna. Företag som ägnar sig åt skattefusk eller svartarbete får en orättvis konkurrensfördel gentemot seriösa aktörer. Det drabbar hela branscher, från byggsektorn till restaurangnäringen, och urholkar skattebasen. Enligt flera bedömare omsätter den ekonomiska brottsligheten i Sverige tiotals miljarder kronor årligen.

Internationellt har flera länder stärkt sina myndigheter för att möta den nya typen av brottslighet. I USA och Storbritannien finns särskilda enheter som arbetar med att återta brottsvinster, och inom EU har man skapat ett gemensamt regelverk för förverkande. Sverige har under flera år fått kritik från organisationen FATF för att för få tillgångar återtas.

Att återta brottsvinster handlar om att ta tillbaka pengar och tillgångar som kriminella har fått genom brott. Det kan röra sig om allt från bankmedel och fastigheter till bilar och lyxartiklar. Genom att konfiskera dessa tillgångar slår man mot den ekonomiska drivkraften bakom brottsligheten. Sverige har också skärpt reglerna för förverkande, så att det ska bli lättare att beslagta tillgångar som sannolikt härrör från brottslig verksamhet.

För näringslivet är en fungerande brottsbekämpning avgörande. Företag som drabbas av bedrägerier eller penningtvätt förlorar inte bara pengar utan också förtroende. Banker och andra finansiella aktörer har ett lagstadgat ansvar att rapportera misstänkta transaktioner, men det krävs också att myndigheterna följer upp dessa rapporter.

Ola Sjöstrand tar över i ett läge där förväntningarna är höga. Hans uppdrag är tydligt: att minska glappet mellan brottslighetens omsättning och vad myndigheterna lyckas återta. Det handlar om att prioritera rätt ärenden, använda resurserna effektivt och utveckla nya metoder för att följa pengarna.

En annan utmaning är att den ekonomiska brottsligheten ofta upptäcks sent. Många brott pågår under lång tid innan de anmäls, vilket gör att bevisningen är svår att säkra. Därför krävs en bättre samverkan mellan myndigheter som Skatteverket, Polisen och Tullverket, men också med den privata sektorn.

Frågan är om Ekobrottsmyndigheten kan leva upp till förväntningarna. Med en ny chef och ett tydligt mandat finns förutsättningar för en förändring. Men det återstår att se om myndigheten kan öka takten i utredningarna och samtidigt säkra att fler brottsvinster faktiskt återförs till staten.