Hundarna som gör magi för sjuka barn

I sjukhusmiljö får fyrfota hjältar minska barns rädsla

En pojke utbrister förtjust ”Titta, vilken gullig hund!” när han får syn på en lurvig fyrbent vän i korridoren på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Medan sjukhushundarna med sin instruktör Sofie Östman passerar hörs även en vuxen fråga: ”Får man verkligen ha hundar här?”

Svaret är ja – under strikta förhållanden. Trots att arbetande hundar blivit vanligare inom vård och omsorg är de fortfarande en sällsynt syn på svenska sjukhus. För närvarande finns bara tre certifierade sjukhushundar i Sverige: Liona, Luna och Lyra, alla labradoodlar. De arbetar på olika sjukhus och avdelningar där de tillåts.

På barnavdelningen möter fyraårige Sigge Johansson en av hundarna. Sigge, som nyligen diagnostiserats med diabetes och vårdas på sjukhuset, visar först hunden lekplatsen utanför fönstret innan han får klappa henne i sängen. Hundinstruktören Sofie hjälper honom känna hundens hjärtslag genom att leda hans hand till hundens bröst.

”Det blir många nålstick och de ska testa ut insulindoser. När Sigge får träffa sjukhushunden tänkte vi att han skulle få glömma det lite grann. Jag tror att han kommer att minnas det här länge,” säger Sigges mamma Eva Larsson.

Hundarna förvaras i ett litet rum på sjukhusets dagavdelning när de inte arbetar. När dörren öppnas viftar de ivrigt med svansarna. Den hund som ska arbeta får bära en särskild väst med texten ”sjukhushund”. Hundarna turas om att arbeta, eftersom även stillasittande närvaro kräver koncentration från djurens sida.

”Det är väldigt roligt att ha så positiva arbetskamrater,” säger Sofie Östman.

För att uppfylla de stränga hygienkraven är hundarna nybadade och fönade före varje arbetspass. De luktar märkligt nog inte hund, vilket är en viktig del av konceptet.

I Sverige har hundar länge varit förbjudna på sjukhus av hygieniska skäl och på grund av allergioro. Detta har förändrats genom barnläkaren Ann Edners banbrytande forskning vid Uppsala universitet, som lett till vetenskapliga riktlinjer för hur hundar på ett säkert sätt kan integreras i sjukhusmiljö.

”Jag ville att hundarna ska klara att ta sig igenom nålsögat som vilket läkemedel som helst,” säger Ann Edner, som forskat i över ett decennium för att introducera sjukhushundar i Sverige på ett patientsäkert sätt. Sjukhushund är numera ett skyddat varumärke, och hundarna genomgår två års träning innan certifiering.

Hennes arbete började när hon var med och startade Sveriges första barnhospice för cirka 15 år sedan. ”Jag och min man har sex barn. Vi har alltid haft hund och katt, och vi vet vilken betydelse djur har för barn. Varför skulle inte svårt sjuka barn få uppleva det?”

Forskningsresultaten är entydiga: nio av tio barn upplever större välmående efter att ha träffat en sjukhushund. Hundarna har visat sig vara både ett kostnadseffektivt och integrerat medicinskt inslag i vården, med förmåga att dämpa oro och ångest som många barn känner i sjukhusmiljö.

Efter en lyckad gastroskopiundersökning får åttaåriga Molly Andersson träffa Liona som belöning. Molly, som haft sond i sju veckor efter att ha förlorat förmågan att svälja, får klappa hunden som lugnt ligger i hennes säng.

På Mälarsjukhuset är det barnläkaren Diana Bornstein som drivit arbetet för att göra hundarna till ett naturligt inslag i barnsjukvården. Sjukhushundarna beräknas kosta cirka 330 000 kronor per år för 80 besök, en kostnad som enligt vårdpersonalen kompenseras av minskade behov av medicinering och personalresurser.

”Att hålla fast barn och tvinga dem att göra nödvändiga undersökningar är jobbigt för alla, även för personalen,” säger Diana Bornstein. ”Vi har exempel på barn som vägrat att göra en MR-undersökning, men plötsligt gått rakt in själv till röntgen i sällskap av hunden.”

I sitt tjänsterum har Bornstein även tio veckor gamla valpen Stella, nästa generations sjukhushund under träning. Med sin väst märkt ”Lärling” vänjer hon sig gradvis vid sjukhusmiljön.

”Min förhoppning är att hundarna ska kunna komma även till andra sjukhus i Sörmland, i Nyköping och Katrineholm. Det hundarna gör är magiskt,” avslutar Diana Bornstein.