Lena har haft bröstcancer två gånger: ”Var för sträng mot mig själv”

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Samtidigt har överlevnaden aldrig varit så hög som i dag. En bidragande orsak är att allt fler tumörer upptäcks i ett tidigt skede, ofta genom den regelbundna mammografin. Men fortfarande är det omkring en av fem kvinnor som inte deltar i screeningen. Det innebär att många går omkring med en cancersjukdom utan att veta om den – med försämrade möjligheter till en skonsam behandling.

Screening med mammografi har funnits i Sverige sedan 1980-talet och är i dag en naturlig del av kvinnors hälso- och sjukvård. Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas regelbundet, och undersökningen har bidragit till att minska dödligheten i bröstcancer avsevärt. När en tumör upptäcks i tid kan den behandlas mindre invasivt, vilket ofta ger bättre prognos och kortare rehabilitering. Forskning visar att tidig upptäckt är en av de viktigaste faktorerna för att överleva sjukdomen.

En som har egen erfarenhet av detta är Lena Nyström, 76. Hon har drabbats av bröstcancer två gånger. Första gången var jag för sträng mot mig själv, säger hon. Med det menar hon att hon inte gav sig själv utrymme att ta sjukdomen på allvar. I stället för att lyssna på kroppen och söka vård i tid, sköt hon undan oron. I dag är hon tydlig med att mammografin kan vara skillnaden mellan liv och död.

Hennes berättelse är långt ifrån unik. Många kvinnor avstår från mammografi av rädsla – rädsla för vad undersökningen kan visa, men också rädsla för smärta eller för att känna sig utlämnad. Andra upplever att det är svårt att få tiden att gå ihop. I glesbygden kan resan till närmaste mottagning vara lång, och för kvinnor med annan språkbakgrund kan kallelsen vara svår att förstå. Det finns också en grupp som helt enkelt inte vill belasta sjukvården med sina bekymmer.

Det här är ett allvarligt problem, inte bara för den enskilda kvinnan utan också för hela samhället. När tumörer upptäcks sent blir behandlingen ofta både mer omfattande och dyrare. Samtidigt visar undersökningar att deltagandet i mammografi varierar mellan olika grupper. Kvinnor med lägre utbildning, lägre inkomst eller utländsk bakgrund går i mindre utsträckning på sina kontroller. Det innebär att den medicinska utvecklingen inte når alla på samma sätt, vilket riskerar att öka skillnaderna i hälsa.

För att minska glappet arbetar flera regioner nu aktivt med att göra screeningen mer tillgänglig. Mobila mammografienheter åker ut till mindre orter, kvällsöppna mottagningar tar emot kvinnor som arbetar dagtid, och påminnelser skickas via SMS och digitala brevlådor. Flera regioner har också infört möjligheten att boka om sin tid digitalt, vilket har sänkt tröskeln för många. Sådana insatser har visat sig ge resultat – men fortfarande återstår mycket arbete.

Även själva undersökningsmetoderna utvecklas. Allt fler regioner övergår till 3D-mammografi, som ger en mer detaljerad bild av bröstvävnaden och kan upptäcka förändringar som annars döljs. På flera håll testas också AI-stödda granskningssystem, där datorprogram hjälper radiologer att identifiera misstänkta områden. Förhoppningen är att tekniken ska göra screeningen både säkrare och mer effektiv, och att fler kvinnor ska kunna erbjudas en tid inom rimlig tid.

Forskningen går hela tiden framåt. Nya läkemedel och mer precisionsinriktade behandlingar har förbättrat prognosen för många patienter. Men ingen behandling kan ersätta en tidig upptäckt. Ju tidigare en tumör hittas, desto fler behandlingsalternativ finns, och desto större är chansen att klara sig med mindre ingrepp. För kvinnor som står inför sin första mammografi kan det vara avgörande att förstå vad undersökningen faktiskt innebär: den tar bara några minuter, men den kan förändra allt.

Lena Nyström vet i dag hur bräckligt livet kan vara. Hennes två cancerdiagnoser har gett henne en insikt som hon gärna delar med sig av. Hon vill att andra ska slippa den ångest som hon själv bar på. Att gå på mammografi är inte ett tecken på svaghet, utan tvärtom – ett sätt att ta hand om sig själv.

Frågan om varför en av fem kvinnor inte dyker upp på sina kontroller är komplex. Men en sak är säker: tanken att det inte händer mig kan få allvarliga konsekvenser. Bröstcancer väntar inte på en lämplig tidpunkt. Därför är det avgörande att samhället fortsätter att utveckla både screeningen och kommunikationen kring den – så att ingen faller mellan stolarna.

Det handlar om att rädda liv. Och som Lena Nyströms erfarenhet visar: det är aldrig för sent att börja ta sig själv på allvar.