Justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterade nyligen det andra steget i regeringens omfattande straffreform vid en pressträff. De föreslagna förändringarna innebär en genomgripande omvandling av det svenska straffsystemet, med fokus på att ta bort den så kallade mängdrabatten och införa strängare påföljder för personer som begår flera brott.

Ett av de mest centrala förslagen är att avskaffa den mängdrabatt som i dag tillämpas när en person döms för flera brott samtidigt. Enligt Strömmer är det inte rimligt att vissa brott i praktiken blir gratis om en person har begått många andra brott. Det nuvarande systemet har länge kritiserats för att vara för förmånligt för personer som begår upprepade brott.

Den nya lagändringen innebär att straffvärdena för alla brott ska läggas ihop när en person döms för flera brott. Som minimum ska summan av straffvärdet för de tre allvarligaste brotten räknas samman. Detta innebär en radikal förändring jämfört med dagens system där mängdrabatt ofta resulterar i betydligt lägre totala straff.

För att illustrera effekten av förändringen ger regeringen ett konkret exempel: en person som döms för tre våldtäkter där varje brott ger tre års fängelse skulle enligt det nya systemet få nio års fängelse istället för fem år som gäller i dag. Detta visar på en betydande skärpning av straffen för återfallsbrottslingar.

Det finns dock vissa undantag i förslaget. I vissa fall ska det vara möjligt att göra avsteg från principen om att lägga ihop alla straffvärden, särskilt om det sammanlagda straffet blir oproportionerligt långt med hänsyn till brottens allvar. Detta undantag är tänkt att fungera som en säkerhetsventil för att undvika orimligt hårda straff i extrema fall.

Lagrådet, som är en viktig remissinstans för lagstiftning, har varit kritiskt till regeringens förslag. Strömmer medger att regeringen har tagit hänsyn till vissa av Lagrådets synpunkter, men står fast vid förslaget att avskaffa mängdrabatten. Han beskriver det som ett principiellt vägval och menar att regeringen inte ser någon bättre väg framåt.

Propositionen innehåller fler genomgripande förändringar av påföljdssystemet. Regeringen föreslår att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn helt ska slopas. För vuxna personer kommer det i huvudsak endast att finnas två typer av påföljder kvar: böter eller fängelse. Detta innebär en förenkling av straffsystemet, men också en hårdare linje där fler kan komma att dömas till fängelse.

Ett annat viktigt förslag är att hela straffskalan ska användas mer aktivt. Det betyder att maxstraff ska tillämpas oftare än vad som är fallet i dag. Detta är en tydlig signal om att regeringen vill att domstolarna ska döma ut strängare straff, särskilt för allvarliga brott.

Regeringen föreslår också att flera så kallade billighetsskäl ska avskaffas. Ett konkret exempel är att en dömd person inte längre ska kunna få lindrigare straff på grund av att han eller hon förlorar sitt jobb till följd av brottet eller fängelsevistelsen. Detta innebär att domstolarna får färre möjligheter att ta hänsyn till personliga omständigheter vid straffmätningen.

Trots att förslagen nu presenteras anger regeringen ingen exakt tidpunkt för när lagändringarna ska träda i kraft. Implementeringen kommer att ske den dag regeringen bestämmer, vilket är direkt kopplat till Kriminalvårdens pågående expansion av fängelseplatser. De hårdare straffen och avskaffandet av mängdrabatten förväntas leda till att fler personer ska avtjäna längre fängelsestraff, vilket kräver betydligt fler platser i landets anstalter.

Detta är det andra steget i regeringens straffreform. Den första delen innehöll bland annat dubbla straff för gängkriminella och möjligheten att döma ut livstids fängelse för upprepade våldtäkter. Dessa lagändringar träder i kraft i augusti och markerar början på en ny era i den svenska rättsväsendet med betydligt strängare påföljder.