Klimataktivister spred solrosfrön – kan få miljonfakturor

Den långvariga konflikten kring torvbrytningen på Grimsåsmossen i Tranemo kommun, i sydöstra Västergötland, har trappats upp markant under sommaren. Runt hundra aktivister från klimatrörelsen Återställ våtmarker har inte nöjt sig med att täcka igen diken som företaget Neova grävt för att torka marken – de har även gått ut i breda skallgångskedjor och strösslat stora mängder frön, framförallt solrosfrön, över området.

Polisen har nu väckt åtal mot en aktivist, medborgare av både Österrike och Storbritannien, misstänkt för sju fall av egenmäktigt förfarande genom att ha blockerat arbetsfordon på mossen. Dessutom har två personer varit anhållna, varav en kvinna specifikt för fröspridningen. Enligt utredningsledare Stefan Jalderyd vid polisen i Ulricehamn finns det runt 130 upprättade brottsmisstankar kopplade till aktionerna bara från de senaste veckorna.

– Vi har material som bygger på att de själva säger att de var ett hundratal som sådde, säger Jalderyd.

Bakgrunden är en tillståndsprocess som sträcker sig flera år tillbaka. Neova, som majoritetsägs av finska staten, har koncession att bryta i genomsnitt 50 000 ton energitorv om år fram till 2038. Området, som ligger i direkt anslutning till samhället Grimsås, motsvarar ungefär 200 fotbollsplaner. Men energitorven ligger djupare ner, och ovanpå den finns ett lager odlingstorv – den sort som säljs i handelsträdgårdar – som måste grävas bort först.

Aktivisterna hävdar att Neova egentligen inte är ute efter energitorv alls, utan just odlingstorven, och att företaget därmed bryter mot lagen. I mars i år avslog länsstyrelsen Neovas anmälan om att ändra tillståndet så att odlingstorv skulle ingå; ett helt nytt miljötillstånd skulle krävas, menade man. Bolaget har dock rätt att tillvarata torv som säljbart i mån det behövs för att arbetet ska kunna bedrivas ändamålsenligt.

För Neova har fröspridningen blivit ekonomiskt kännbar. Bolaget uppskattar skadorna till minst tio miljoner kronor. Fröerna förorenar torven, och kostsamma test- och reningsprocesser blir nödvändiga; torven kan även bli svår att sälja vidare. Företaget ser det hela som grov skadegörelse.

– Fallet är ovanligt, vi kommer säkert behöva anlita oberoende experter. Företagets kunder ställer förstås krav på hur torvprodukten de köper ska se ut, men hur många solrosfrön som spridits och överlever är oklart, säger Jalderyd.

Återställ våtmarkers talesperson och medgrundare Helen Wahlgren ser saken annorlunda. Hon har tidigare dömts för olaga intrång på Grimsåsmossen i april i år, och har fem liknande domar bakom sig. Fröspridningen kallar hon ”fullständigt genialisk”.

– I min dröm såg jag framför mig att polisen skulle beslagta fröpåsar. Jag menar att så frön är det mest radikala man kan göra, mer radikalt än att blockera trafiken på en motorväg, säger Wahlgren.

– Människor var villiga att gå ut och så dag efter dag trots hot om hundratals miljoner i skadestånd. Det visar på mänsklig uppoffring. Grimsås har på så vis blivit en hot spot för hela torvindustrin som den bara inte kan förlora.

Klimatargumentet är central för rörelsen: torvmossar täcker bara tre procent av jordens landyta, men lagrar dubbelt så mycket kol som all skog på jorden. Neova svarar med att svenska torvbrukets utsläpp motsvarar sex promille av landets totala koldioxidutsläpp. Projektledaren Sofia Ekmark skriver att ett Sverige utan torv blir fattigare, svagare och mer importberoende, och att Återställ våtmarkers linje skulle slå undan benen för svensk odling, livsmedelsproduktion och skogsnäring.

Tonläget på sociala medier har varit hätsk. Enligt Jalderyd finns inlägg som närmast kan betecknas som olaga hot – människor ska skjutas, avlivas, köras över och grävas ner. Även Neova är kritisk mot myndigheternas hantering: man menar att fröspridningen borde ha stoppats tidigare och pekar på att demonstrationer i andra sammanhang brukar brytas inom sex timmar, medan aktivisterna här tilläts hållas på i två veckor.

Konflikten har också en EU-dimension. 2024 års naturresursförordning, som ska skydda och återställa ekosystem, ger medlemsländer två år på sig att anta nationella naturrestaureringsplaner. Senast den 1 september ska regeringen återrapportera till Bryssel. Ett förslag innebär att man via miljöbalken inte tillåter nya torvtäkter och inte förlänger befintliga tillstånd – med undantag för totalförsvarets behov. Svenskt Torvs generalsekreterare Rickard Axdorff varnar att torvproduktionen annars kan försvinna, med allvarliga konsekvenser för stora delar av Sveriges gröna näringar.

De senaste tre somrarna på Grimsås har präglats av massgripanden, aktivister som limmat fast sig, anklagelser om misshandel och omfattande domstolsprocesser. När Borås tingsrätt hanterade förra sommarens aktioner avvisade man visserligen Återställ våtmarkers grundläggande nöd-argument – man ifrågasätter inte klimatkrisens allvar, men menar att det inte gör handlingarna tillåtna. Ändå tycks frågan nu, med EU:s kommande krav, få ännu större politisk laddning.