Ny lag ska göra det dyrt att stoppa kärnkraft

Regeringens nya initiativ för kärnkraft möter kritik från näringslivet

Riksdagen har nyligen godkänt en modell för statligt stöd till ny kärnkraft, och de ekonomiska ramarna har preciserats i Tidöregeringens budgetförslag. Trots detta anser näringslivet att en avgörande faktor fortfarande saknas: en politisk enighet som kan garantera långsiktiga spelregler för energimarknaden.

Energiminister Ebba Busch (KD) tvingades nyligen meddela att energisamtalen med oppositionen har strandat. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter berodde detta delvis på oenighet mellan Tidöpartierna om hur långt man skulle gå för att möta Socialdemokraterna i förhandlingarna.

Tunga näringslivsorganisationer uttryckte stor besvikelse över de avbrutna samtalen. För att lugna potentiella investerare meddelade Tidöpartierna på torsdagen att man tillsätter en utredning som ska föreslå ett system för ersättning till kärnkraftsbolag vars investeringar går förlorade på grund av politiska beslut.

”Med dagens beslut tar vi ytterligare steg för att skapa förutsägbarhet för ägarna till kärnkraftsreaktorer. Man kan säga att vi tar initiativ till Lex Miljöpartiet, för att tala klarspråk,” sade Ebba Busch vid presskonferensen.

Ministern hänvisade till den politik som fördes när Miljöpartiet satt i regeringsställning, vilket enligt henne innebar höjda kostnader för kärnkraften. Dåvarande språkrör Åsa Romson var tydlig med att partiets målsättning var att reaktorer skulle stängas. År 2015 fattade ägarna till kärnkraftverken i Ringhals och Oskarshamn beslut om att stänga fyra reaktorer i förtid.

Dock var det inte enbart den dåvarande S-MP-regeringens politik som orsakade nedläggningarna. Det handlade också om bristande lönsamhet på grund av låga elpriser och omfattande investeringsbehov för fortsatt drift av reaktorerna.

Sverige hade tidigare lagstiftning för ersättning som tillämpades när reaktorerna i Barsebäck stängdes 1999 respektive 2005. Då handlade det om direkta nedläggningsbeslut, men på torsdagens pressträff framkom att även indirekta politiska beslut skulle kunna vägas in i framtida ersättningssystem. Sverigedemokraternas Tobias Andersson nämnde bland annat systemet med elcertifikat som gynnade vindkraften och därmed bidrog till elpriser som gjorde kärnkraft mindre lönsam.

På frågan om risken att energipolitiken blir stelbent om även indirekta beslut ska vägas in, svarade Busch: ”Det här kommer att vara komplicerat. Det är anledningen till att vi idag inte presenterar hur vi ska göra utan behöver en utredning.”

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att den nya lagstiftningen är onödig. ”Det är klart att man får ersättning om man bundit upp sig mot staten och avtalen sedan rivs. Det går inte att kringgå den grundläggande principen i avtalsrätten. Det vore bättre om regeringen ägnade sig åt att bygga ut elsystemet här och nu i stället för att stå på presskonferenser och prata om kärnkraft,” säger han.

Tidöregeringen har under mandatperioden fattat beslut som försämrat kalkylerna för investeringar i havsvindkraft. Trots detta utesluter Ebba Busch ett teknikneutralt ersättningssystem som skulle omfatta även andra energislag än kärnkraft.

”Det här är ett förslag för kärnkraften. Det går inte att jämställa vare sig avtalslängd eller nivån på det kapital som riskas i en kärnkraftsinvestering,” förklarade hon.

Den nya utredningen ska besvara tre centrala frågor: vem ska ersättas, med hur mycket och vilka politiska beslut ska vägas in? En första delredovisning är planerad till juni 2026, och kommer att fokusera på ersättning till påbörjade projekt som inte kan slutföras. Den nya lagstiftningen, som är en punkt i Tidöavtalet, kommer därmed inte att vara på plats före nästa riksdagsval.

Frågan om kärnkraftens framtid i Sverige fortsätter att vara en politisk stridsfråga, där näringslivet efterfrågar tydligare långsiktiga spelregler för att möjliggöra de omfattande investeringar som krävs. Samtidigt kritiserar miljörörelsen regeringens fokus på kärnkraft istället för en snabbare utbyggnad av förnybara energislag som kan bidra till elsystemet på kortare sikt.