Nya planen: Bostäder för 10 000 vid vattnet och nästan bilfritt

Nästa vecka står politikerna i Göteborgs stadsbyggnadsnämnd inför en omfattande genomgång av ett av stadens mest omdebatterade utvecklingsprojekt. Det 132 sidor tjocka förslaget till nytt planprogram för Frihamnen och delar av Ringön, det stora gamla hamn- och industriområdet beläget bara ett par stenkast från Centralstationen, kommer att granskas noga av beslutsfattarna.

Få projekt i Göteborg har varit lika omstridda och skapat lika stora utmaningar för stadens politiker som just Frihamnen. Området har länge setts som ett slags guldägg för staden, med enorm utvecklingspotential som bara väntade på att realiseras sedan planeringsarbetet inleddes 2012.

När projektet först presenterades var ambitionerna högt ställda. Man talade då om att skapa 10 000 nya bostäder och 15 000 arbetsplatser i området. Visionen var att alla inkomstgrupper skulle ha råd att bo där, och de första invånarna förväntades kunna flytta in redan 2021. Men den ursprungliga planen visade sig vara alltför ambitiös.

Kravet på låga hyror fick ekonomin i projektet att kollapsa, vilket tvingade fram en total omarbetning av planerna. Det som en gång presenterades som en lösning på Göteborgs bostadsbrist fick skruvas ned betydligt för att bli ekonomiskt genomförbart.

Den reviderade planen som nu läggs fram är kraftigt bantad jämfört med de ursprungliga ambitionerna. I stället för 10 000 bostäder planeras nu för 4 500 bostäder, fördelade på 43 kvarter med bostadshus i sex till tio våningar. Tre av fyra bostäder är tänkta att bli bostadsrätter snarare än hyresrätter.

Utöver bostäderna innehåller planen även kommersiella ytor, kontor, skolor, förskolor, idrottshallar och en ishall. Jubileumsparken är tänkt att utvecklas till en så kallad stadspark. Det är mycket som ska rymmas inom området, och kampen om varje kvadratmeter kommer att bli intensiv.

Kommunens experter motiverar den täta bebyggelsen med att ”stadskärnan växer över älven”, vilket enligt dem motiverar en mycket tät stadsmiljö. Samtidigt har beslutsfattarna valt att skjuta på planerna för de yttre delarna av de gamla hamnpirarna till framtiden, både av kostnads- och miljöskäl.

En markant förändring i den nya planen är synen på biltrafik. I det omarbetade förslaget får bilen ge vika för mer hållbara transportalternativ. Planen talar om en ”väsentligt lägre bilandel till förmån för ökat hållbart resande”, där gång-, cykel- och kollektivtrafik ska dominera.

Ambitionen är tydlig: andelen biltrafik ska maximalt uppgå till fem procent av resorna till, från och inom Frihamnen. De boende som trots detta väljer att äga en bil kommer att hänvisas till särskilda parkeringsanläggningar. I planeringsdokumentet framgår det klart att övrig parkering inte kommer att tillåtas. I stället ska träd planteras längs samtliga gator för att skapa en grönare stadsmiljö.

För Göteborgs politiker, som redan brottas med stadens höga och snabbt växande låneskuld samt investeringsplaner som måste omarbetas, har det varit ett absolut krav att Frihamnen-projektet måste gå runt ekonomiskt. Tidigare versioner av projektet visade stora underskott, vilket skapade tvivel om genomförbarheten.

Nu hävdar planerarna att exploateringsekonomin är i balans och till och med kan generera ett mindre överskott. Ekonomiska beräkningar pekar på ett resultat som kan variera från minus 200 miljoner kronor till plus 600 miljoner kronor, beroende på hur olika faktorer utvecklas.

Men de som drömmer om att bo i den nya stadsdelen, med sina kajpromenader och närhet till vattnet, måste väpna sig med tålamod. Byggandet av Frihamnen förväntas ta mellan 25 och 30 år att slutföra. Det innebär att den fullständiga visionen för området inte kommer att realiseras förrän långt in på 2050-talet.

Frihamnen-projektet representerar en av Göteborgs största stadsutvecklingsmöjligheter, men vägen dit har varit kantad av utmaningar. Den nya, mer realistiska planen signalerar en läxa lärd om vikten av ekonomisk hållbarhet och genomförbarhet i storskaliga stadsutvecklingsprojekt.