En polisingripande på RFSL:s lokaler i Västerås har lett till starka reaktioner från civilsamhället och väckt frågor om fridens helgd för utsatta grupper. RFSL Stockholm har nu tilldelat gränspolisen i region Mitt det omtvistade priset ”Rosa tisteln” efter händelsen den 20 april, då polisen tog en asylsökande kvinna och hennes barn direkt från en trygg mötesplats för hbtqi-personer.

Händelsen inträffade under ett måndagsmöte som regelbundet hålls för asylsökande hbtqi-personer i RFSL:s lokaler. Enligt Gunilla Albert, som leder dessa träffar, kom en kvinna in i lokalen som verkade vara bekant med någon av deltagarna. Situationen eskalerade snabbt när det visade sig att kvinnan var en kontaktperson för polisen, som väntade utanför dörren.

Fyra poliser stod utanför och visade sina polisbrickor innan de tog med sig en av deltagarna och hennes cirka sex till sju år gamla barn. Senare samma natt verkställdes utvisningen. Händelsen skapade omedelbar panik och rädsla bland övriga deltagare på mötet.

Måndagsträffarna i RFSL:s regi vänder sig till hbtqi-personer som söker asyl i Sverige och som ofta har svåra traumas bakom sig. Många av deltagarna har varit utsatta för våld och övergrepp från både polis och familjemedlemmar i sina hemländer. Enligt Gunilla Albert lider majoriteten av deltagarna av posttraumatiskt stressyndrom, vilket gör tillgången till trygga rum extra viktig.

Verksamheten har stöd från både Migrationsverket och EU, och syftet är att ge deltagarna tillgång till psykologisk hjälp och juridisk rådgivning under asylprocessen. Den kvinna som hämtades av polisen bodde på Migrationsverkets asylboende och hade inte gått under jorden.

Polisregion Mitt bekräftar via mejl att man verkställde ett beslut från Migrationsverket den aktuella dagen, men lämnar ingen ytterligare information om det specifika ärendet. Presstalesperson Tobias Ahlén Svalbro uppger att polisen alltid gör en bedömning inför varje verkställighet av utvisningsbeslut, särskilt när barn är inblandade, för att situationen ska upplevas så lugn, trygg och respektfull som möjligt.

RFSL:s reaktion har varit stark. ”Rosa tisteln” tilldelas årligen organisationer eller verksamheter som under året haft en negativ påverkan på hbtqi-personers liv eller motarbetat gruppens rättigheter. Gunilla Albert menar att händelsen sätter RFSL i en omöjlig situation där organisationen inte längre kan garantera tryggheten i sina lokaler.

I Sverige har det historiskt funnits en respekt för att bevara vissa platser som fristad från myndigheters ingripanden, särskilt där utsatta grupper kan söka hjälp och gemenskap. Nu finns oro för att denna tradition håller på att urholkas.

Även katolska hjälporganisationen Caritas upplever ett ökat hot mot vad man kallar ”de trygga rummen”. Peter Brune, generalsekreterare på Caritas Sverige, kopplar utvecklingen till en hårdare retorik mot flyktingar i samhällsdebatten. Organisationen märker att allt fler söker hjälp hos dem i stället för hos myndigheterna, eftersom de inte vågar vända sig dit.

Under ett seminarium på Prideveckan vittnade flera asylsökande om extremt våld och förföljelse i sina hemländer. En kvinna från Uganda berättade under tårar hur hon tvingades fly efter att hennes flickvän dödats. I Uganda gifter man ofta bort flickor vid 13 års ålder, och homosexualitet betraktas som något djävulskt. När hennes flickväns make upptäckte deras relation samlades grannar för att misshandla dem.

En 18-årig kille från Tanzania, som fått avslag på sin asylansökan men överklagat beslutet, berättar att han gömt sig hela sitt liv tills han och hans pojkvän upptäcktes och misshandlades svårt. Han vill vara anonym av rädsla för att information ska spridas på internet och att hans närstående i Tanzania ska drabbas.

Frågan om hur polisen ska balansera sitt uppdrag att verkställa utvisningsbeslut mot behovet av att skydda särskilt utsatta personers trygghet och tillgång till stöd fortsätter att vara kontroversiell. För organisationer som RFSL och Caritas står mycket på spel när förtroendet för de trygga rummen undergrävs.