En mamma och hennes dotter omkom förra veckan när deras fritidsbåt enligt åklagaren kördes på bakifrån av det norska fraktfartyget Misje Verde utanför Tjörn. Nu framkommer det att fartygets egen besättning tidigare slagit larm om säkerheten ombord. Både fartygets kapten och lotsen är misstänkta för vållande till annans död, men båda förnekar brott.

I januari 2025 lade Misje Verde till i brittiska Belfast. Samtidigt tog den ryske överstyrmannen på fartyget kontakt med den Internationella Transportarbetarfederationen ITF, en global facklig organisation. Överstyrmannen uppgav att besättningen var utarbetad, inte fick tillräcklig vila och saknade viss säkerhetsutrustning. Han oroade sig för säkerheten ombord.

Den brittiske ITF-inspektören Jim McVeigh gick ombord på fartyget i hamnen i Belfast. Besättningen vittnade bland annat om att de fick utföra arbetsuppgifter de inte var kvalificerade för. McVeigh blev orolig och menar att det är när säkerhetsrutiner inte följs som olyckor inträffar. Att ett så pass högt befäl slår larm är ovanligt. Han bedömde att bristerna var så allvarliga att han kontaktade den brittiska sjöfarts- och kustbevakningsmyndigheten, som gjorde en egen hamnstatskontroll av fartyget kort därpå.

Protokollet från kontrollen pekar ut tolv brister. Besättningen ansågs inte lämplig för tjänstgöring avseende arbets- och vilotid, och dokumentationen över arbetstid och vilotider uppfyllde inte kraven. Dessutom noterades brister i brandskyddet och att fartygets räddningsbåt inte var klar att användas. Trots anmärkningarna bedömdes bristerna inte vara så allvarliga att fartyget kvarhölls i hamn.

Dagen därpå blev Jim McVeigh åter kontaktad av överstyrmannen, som nu uppgav att det norska rederiet avskedat honom för att han varit illojal. McVeigh anser att det var en tydlig bestraffning och ITF kontaktade omedelbart rederiet och förklarade att det var oacceptabelt. Därpå gjordes en uppgörelse. Befälet som slagit larm fick ut innestående lön, lämnade fartyget och återvände till Ryssland.

Roald Misje, vd för det norska rederiet, har en annan bild av förloppet och liknar situationen vid ”ett myteri”. Han hävdar att styrmannen fick med sig manskapet och att de inte utförde sitt arbete. Misje menar att rederiet själva var tvungna att ringa ITF för att få hjälp att lösa konflikten. Han anser att det är allvarligt att befälet bryter rutinen ombord och att han har ett ansvar för säkerheten.

Angående den efterföljande inspektionen som bekräftar problem med säkerheten säger Misje att han inte känner igen sig i ordet säkerhetsproblem. Han hävdar att om man går ombord på en båt och önskar att finna saker så gör man det. Rederiet har drivits sedan 1956 och har enligt Misje aldrig haft säkerhetsproblem. Vd:n förnekar också att befälet fick sparken och påstår att han själv önskade att inte vara ombord längre.

Det är inte första gången Misje Verde, som byggdes 2023, får anmärkningar i hamnstatskontroller. När fartyget i februari 2024 granskades i hamnen i polska Gdynia noterades tio brister. En av dem gällde att det automatiska målföljningssystemet inbyggt i radarn inte fungerade som den skulle. Johan Borre, sektionschef för sjöfartstillsyn på Transportstyrelsen i Sverige, säger att det är anmärkningsvärt. Det innebär inte att radarn i sig var helt ur funktion, men att målföljningssystemet som ska stödja navigatören att bedöma om det andra fartyget är en kollisionsrisk inte fungerade korrekt vid inspektionstillfället.

Roald Misje menar dock att det inte var problem med radarn, utan att det handlar om att lotsen som var ombord inte förstod hur den skulle brukas. Det finns också en anmärkning om fartygets ruttplanering och säker navigation i rapporten från Gdynia. Exakt vad felet är avslöjas inte i den offentliga rapporten. Även denna gång tilläts fartyget segla vidare. När Misje Verde genomgick en hamnstatskontroll i tyska Wismar i april i år fanns inga anmärkningar.

Att ett fartyg får anmärkningar i hamnstatskontroller är mycket vanligt, enligt Johan Borre. Hur allvarliga anmärkningarna är varierar. En del kan leda till att fartygen anses vara icke sjödugliga och tvingas stanna kvar i hamnen tills problemen är åtgärdade. Oftast handlar anmärkningarna om teknik. Däremot är det förhållandevis ovanligt att fartyg, som i Misje Verdes fall, prickas för att inte följa arbets- och vilotider. Att besättningen själva larmar om missförhållanden är också ovanligt.

Norska Misje Rederi har enligt egna uppgifter 14 fartyg. Den svenske ITF-inspektören Håkan André, som arbetar för fackförbundet Seko, besökte tidigare i år ett annat av rederiets fartyg när det låg i en svensk hamn. Det handlade om ett rutinbesök, men André fick då uppgifter om betydliga säkerhetsproblem. Vissa uppgifter i loggboken är enligt honom direkt fabricerade. Man skriver att man håller utkik nattetid för att det ska se ut som att regelverket följs, trots att det inte stämmer.

Enligt Håkan André är tillrättalagda journaler och säkerhetsrutiner som inte följs ett utbrett och systematiskt problem på mindre torrlastfartyg. Av kostnadsskäl är besättningarna alltför små. Man har till exempel ofta bara två navigatörer, när det egentligen behövs minst tre om reglerna ska följas. André säger att han har varnat svenska myndigheter för det här i åratal, utan att något har hänt.

Misje Verdes besättning bestod av sju personer. Inget har framkommit om fabricerade uppgifter i samband med olyckan utanför Tjörn. Roald Misje bestrider att uppgifter i loggböcker skulle fabriceras och hävdar att rederiet följer de regler de ska.

Brittiska sjöfarts- och kustbevakningsmyndigheten, Maritime and Coastguard Agency, avböjer intervju om hamnstatskontrollen i Belfast. De anser att det vore olämpligt att kommentera något fartyg som är kopplat till pågående brottmål.

James von Reis, åklagare och förundersökningsledare i Tjörnolyckan, säger att anmärkningarna inte är något man fördjupat sig i under utredningen. Det är en väldigt lokal, individualiserad bedömning som görs av det som har hänt. I dagsläget finns inga uppgifter om att olyckan hänger ihop med de problem som besättningen larmat om.