Paret röstade olika – hatas och hyllas

På valdagen blev ett klipp på Tiktok ett av de mest uppmärksammade sociala medieinslagen. Astrid Schröder och hennes pojkvän var på väg till vallokalen när hon lade upp en video med texten ”Jag och min pojkvän på väg att ta ut varandras röster”. Inlägget fick snabbt över 300 000 visningar, och i kommentarsfältet rådde inget tvivel om att många fastnat för formuleringen.

Meningen har tolkats som att paret röstade på olika partier och att rösterna på så sätt skulle upphäva varandra. Exakt hur de röstade är förstås okänt. Men uttrycket ”ta ut varandra” är etablerat sedan tidigare för att beskriva krafter som tar bort varandras effekt. I vallokalsammanhang får det en extra laddning, eftersom det anspelar på en vanlig föreställning: att en röst på ett block kan neutralisera en röst på ett annat.

Det är dock en förenklad bild av hur det svenska valsystemet fungerar. I riksdagsvalet fördelas mandaten proportionellt mellan de partier som passerar fyraprocentsspärren. Ett parti som får 30 procent av rösterna får alltså omkring 30 procent av mandaten – inte mer eller mindre beroende på hur någon annan enskild väljare röstade. Rösterna ställs inte mot varandra i par. De räknas och vägs samman för att bestämma styrkeförhållandena i riksdagen, regionerna och kommunerna. Därför kan man inte säga att en röst på till exempel Socialdemokraterna och en röst på Moderaterna ”tar ut” varandra, annat än i retorisk bemärkelse.

Sverige har dessutom tre samtidiga val: till riksdag, region och kommun. Varje väljare lägger tre valsedlar, och partivalen kan vara olika inom de olika nivåerna. Det är fullt möjligt att rösta på ett parti i riksdagsvalet och ett annat i kommunvalet. Att tala om ”rösterna” i plural är därför egentligen korrekt, men inte i betydelsen att de tar ut varandra.

Att videon fått stor spridning är i sig ett exempel på hur sociala medier har förändrat valrörelserna. Tiktok har blivit en av de viktigaste plattformarna för att nå unga väljare. Partierna finns där med egna konton, men en stor del av det politiska innehållet skapas av vanliga användare. Korta, roliga eller provokativa klipp kan nå långt fler än traditionella debattartiklar och valaffischer. Det ställer nya krav på väljare att värdera information, men också på journalister och myndigheter att förklara hur demokratin faktiskt går till.

Liknande klipp har setts under tidigare val. De fyller ofta en underhållande funktion, men de kan också späda på missuppfattningar. Därför arbetar Valmyndigheten och flera andra aktörer med informationsinsatser i sociala medier. Målet är att göra korrekt information lättillgänglig och att bemöta myter om valet. Ett klipp som Astrid Schröders blir då en påminnelse om att väljare ofta diskuterar politik på ett lakoniskt, humoristiskt sätt – ett tonläge som är vanligt i Tiktok-världen men som ibland kan misstolkas.

Kommentarsfältet till inlägget visar bredden i reaktionerna. En del tyckte att videon var rolig och relaterbar. Andra påpekade att en röst är en demokratisk rättighet som bör tas på allvar, och att ingen annan – inte ens en partner – ska veta hur man röstar. Det sistnämnda är en viktig princip i Sverige: valsedlar läggs i kuvert bakom en skärm, och rösthemligheten är skyddad. Även om man går till vallokalen tillsammans är själva valet personligt.

Astrid Schröder har inte kommenterat händelsen närmare. Videon har dock redan blivit en del av valdagens digitala eftersnack. På många sätt är det en ganska liten händelse: en person som gör ett inlägg på sociala medier. Men den belyser hur politik och relationer kan vävas samman i vardagen, och hur snabbt ett skämtsamt inlägg kan väcka debatt i ett valår.

När rösterna räknats kommer paret att se hur deras valsedlar bidrog till mandatfördelningen. Troligen blir resultatet varken ”utjämnat” eller ”borttaget”. Det blir en del av den samlade summa som avgör vilka partier som får styra. Det är just det som är poängen med demokrati: alla röster räknas, även de som går att skämta om.