Politikerhatet ökar under valår: ”Skulle slaktas som en kossa”

I skuggan av demokratin: Hot och hat mot politiker ökar

En man närmar sig valstugan på Stora torget i Uppsala. Först verkar han vilja diskutera politik, men plötsligt förändras hans beteende. Han börjar kalla Therez Almerfors, moderaternas oppositionsråd i Uppsala, för ”fet och ful” och en ”äcklig fascisthora som ska slaktas som en kossa”. Mannen försvinner men återvänder snart med en yoghurtförpackning i handen, hotande att hälla den över henne ”så att folk slipper se hur äcklig hon är”.

Incidenten skedde under EU-valrörelsen för två år sedan. Mannen dömdes senare för olaga hot.

”Viktigast för mig är att visa att det faktiskt går att få en fällande dom”, säger Almerfors, som trots händelsen valt att fortsätta sitt politiska engagemang.

När den akuta stressen efter hotet lagt sig upptäckte hon hur gärningsmannens ord hade påverkat hennes självbild. ”Det sätter sig så mycket hårdare än många tror när någon är så aggressiv mot den jag är, mot min kropp, och det inte handlar om min politik”, förklarar hon. ”Jag gick längs gågatan och såg mig själv speglas i skyltfönstren, och tänkte: Ser folk mig på det sättet som han gjorde? Det är ju alldeles fruktansvärt.”

Trots upplevelsen fortsätter Almerfors att kampanja inför valet, medveten om riskerna. ”Jag kan ändå känna att jag är med i något mycket större, det handlar om att försvara demokratin”, säger hon. Samtidigt oroar hon sig för återväxten och undrar hur unga ska våga engagera sig politiskt i framtiden.

Brottsförebyggande rådets statistik visar att endast 14 procent av dem som anser sig utsatta för trakasserier eller hot polisanmäler. Om man räknar in våld, skadegörelse och stöld ökar siffran till 17 procent. Ett vanligt skäl till att inte anmäla är tvivel på om en anmälan leder någonvart.

”Därför kan man diskutera om det här bör prioriteras högre. Politiskt motiverade brott kan ge allvarliga följder för demokratin”, säger Fanny Holm, juridikforskare vid Umeå universitet som deltar i ett forskningsprojekt om skydd och säkerhet.

Holm har samlat in cirka 3 000 polisanmälningar för åren 2020–2022. Från dessa har hon identifierat en knapp sjättedel där det finns en tydlig koppling till ett politiskt uppdrag. ”Bland anmälningarna från valåret 2022 var det rätt många händelser vid valstugor”, konstaterar hon. Endast 2,6 procent av fallen har lett till fällande dom.

I Luleå berättar kommunalrådet Carina Sammeli (S) om sina erfarenheter. När hon var ordförande för barn- och utbildningsnämnden stod hon bakom ett förslag om att stänga förskolor och skolor. Kritiken från berörda var väntad, men eskalerade snabbt till personangrepp.

”De tycker att förslaget är dåligt. Jag står bakom förslaget, alltså är jag dålig. Om jag inte kan förstå varför förslaget är dåligt så måste jag vara en idiot. Och eftersom jag dessutom själv är förälder borde jag förstå att det är fel att stänga skolor. Därför måste jag också vara en dålig förälder”, förklarar Sammeli.

Vid ett tillfälle när hon besökte en skola tillsammans med en rektor spottade en kvinna på hennes skor. Sammeli beskriver hur händelsen gav henne långvariga psykologiska effekter. ”När jag följde mitt barn till träningar på kvällarna flyttade andra föräldrar på sig. De ville inte sitta bredvid mig på bänken”, berättar hon.

Det gick så långt att vardagliga situationer blev ångestfyllda. Vid ett tillfälle i mataffären fick hon panik när en okänd man närmade sig, övertygad om att han skulle attackera henne – när han i själva verket bara ville fråga var mjölken fanns.

”Jag vill vara en politiker som lyssnar, men måste man hela tiden skydda sig själv så går det inte att ta in vad människor säger. Man är hela tiden beredd på attack”, förklarar Sammeli.

Enligt Sandra Håkansson, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet, kan debatter kring skolor och sjukhus växla över i hat mot enskilda, med långvariga följder för de drabbades hälsa. Men det behöver inte vara sakfrågor som triggar förövaren.

”Det finns dem som blir fixerade vid att trakassera en viss politiker på grund av till exempel kön eller invandrarbakgrund”, säger hon.

Brutaliseringen av samtalsklimatet sker främst i sociala medier. ”Aggressivitet premieras, inläggen får stor spridning och det blir en normalisering”, förklarar Håkansson.

Studier visar att kvinnor och män drabbas på olika sätt. De som ger sig på kvinnor uttrycker ofta sexism, med angrepp på utseende eller hot om sexuellt våld. När män står i skottlinjen är hatbudskapen i högre grad knutna till politiska sakfrågor.

Riksdagsledamöter är generellt mer utsatta än lokalpolitiker, men otryggheten kan vara större i mindre orter där den drabbade riskerar att möta förövaren i matbutiken. ”Många kommuner och regioner är inte så bra rustade för att stötta politiker och ta hand om deras säkerhet, medan riksdagsskyddet är ganska välutvecklat”, avslutar Håkansson.

Enligt Brottsförebyggande rådets senaste undersökning uppger var fjärde förtroendevald att de utsatts för hot eller trakasserier under 2024. När kvinnor utsätts är förövarens motiv oftare att få dem att lämna sina uppdrag, medan hot mot män oftare syftar till att påverka beslut eller förolämpa.