Professor Sergei Guriev har ett tydligt budskap när han anländer till Göteborg mitt under den heta svenska valrörelsen. Den ryskfödde före detta chefsekonomen för Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), numera rektor på London Business School, varnar för att väljare måste rusta sig för att inte bli lurade av krafter som frodas på sociala medier.

Guriev, som sedan en tid tillbaka terrorklassas av Putin men bjuds in som hedersgäst till Europas lärosäten, kom till Göteborg för att presentera sin forskargrupps senaste resultat. Forskningen visar en tydlig koppling mellan smarta telefoner och populismens framfart i världen.

Populister har alltid använt sin tids teknologi

Enligt professorn är fenomenet inte nytt i sig. Populistiska rörelser har genom historien alltid tagit till sig sin tids tekniska nymodigheter för att runda etablissemanget och nå ut direkt till folket. I det unga USA var det järnvägen och telegrafen som gjorde det möjligt. Hitler utnyttjade radion för sina syften. I dag är det mobilt bredband som utgör det främsta verktyget.

Att alla numera har en smart telefon i fickan är uppenbart. Lika uppenbart är det att populismen ökat globalt. Men nu har flera oberoende vetenskapliga studier konstaterat att de två trenderna kan kopplas direkt till varandra. En av dessa studier är gjord av Gurievs egen forskargrupp i London.

Forskarna har samlat in data sedan 2007 och kan visa att ungefär hälften av ökningen av populism, mätt som röstandelar, kan tillskrivas utbredningen av mobilt internet. Det är ett påtagligt samband som ger en ny förståelse för de politiska förändringarna i västvärlden.

Sociala medier gynnar populistiska budskap

Guriev och hans kollegor har identifierat flera inbyggda egenskaper i sociala medier som särskilt gynnar populistiska rörelser. För det första är kanalerna enkla att komma åt. Man kan starta snabbt, utan kapital i ryggen, vilket ger nya politiska krafter en chans att etablera sig utanför traditionella strukturer.

För det andra erbjuder plattformarna tvåvägskommunikation, vilket är en stor fördel när populistiska rörelser vill visa att de har direktkontakt med folket. Oavsett om den bilden är sann eller fabricerad, är den lätt att bygga upp på nätet.

För det tredje gynnar själva tekniken spridning av just populistiska budskap. Den som delar vidare gör det ofta snabbt och kort, och populisternas budskap är vanligtvis formulerade på just det sättet. Forumen passar också extremt bra för kritisk och uppviglande information, eftersom sådant innehåll enkelt fångar mångas uppmärksamhet och sprids vidare.

Men är då populism alltid något negativt? Guriev nyanserar. Ibland sätter populister fingret på verkliga problem i samhället. Problemet är dock att tekniken inte bara sprider faktiska misstag och felsteg från elitens sida, utan även påstådda misstag och felsteg. Eliten blir överkritiserad, menar professorn, och det är dåligt för det demokratiska samtalet.

Människor vill inte vilseleda

I de försök som Gurievs forskargrupp genomfört har de provat att erbjuda människor en faktakoll innan de delar ett kritiskt och tveksamt underbyggt inlägg vidare. Resultatet visade att bara det att frågan ställdes gjorde att färre delade materialet.

Människor överlag vill inte lura eller vilseleda andra människor, konstaterar Guriev. Det ger hopp. Men samtidigt finns det aktörer som medvetet vill sprida vilseledande information. Politiker vill det ibland, menar han. Så har det alltid varit, men förr var de mer eller mindre tvungna att gå via de journalistiska mediernas faktakontroll. Nu kan de runda den kontrollen genom sociala medier.

Exilryssen Guriev, som numera är fransk medborgare men bosatt och arbetande i London, ser stora faror med populisternas framfart ur ett ekonomiskt perspektiv. Som marknadstroende ekonom menar han att populister har en världsbild som motverkar tillväxt.

Den vetenskapliga definitionen av populister är att de är anti-elit och anti-pluralism. De delar upp tillvaron i två läger: korrupta eliter och moraliska människor. Och de ser båda som helt homogena grupper. Alla eliter är lika korrupta och alla människor är lika rena, enligt denna världsbild.

Populism leder till lägre tillväxt

I en sådan värld behövs ingen maktdelning, ingen representativ demokrati. Om alla människor tycker exakt lika, kan en enda stark person tillåtas styra. Som ekonom ser Guriev att när man tar bort maktdelningen, försämras investeringsklimatet. Och här finns det bevis, understryker han.

I en nyskriven artikel undersöker tre tyska nationalekonomer – Funke, Schularick och Trebesch – vad som händer med ett lands ekonomiska utveckling när populister kommer till makten. Svaret är nedslående: lägre tillväxt. Efter 10 till 15 år sjunker BNP med 10 procentenheter. Orsaken är enligt ekonomerna bristen på maktdelning, bristen på mediefrihet och en underminering av rättsstaten.

Detta är något som Guriev menar att svenska väljare bör ha i åtanke inför höstens val. Han pekar särskilt på Sverigedemokraterna, som vanligtvis klassas som ett populistiskt parti. De är numera inbjudna att vara med i en regering, vilket är nytt för svensk politik.

När frågan ställs om Sverige därför bör räkna med lägre tillväxt, är Gurievs svar tydligt: Ja, den samlade erfarenheten från hundra år av populister vid makten visar att det vanligtvis innebär långsammare ekonomisk tillväxt.

Guriev lämnar tre konkreta råd till väljarna. För det första: Kräv att politiker arbetar för att reglera sociala medier. Fler plattformar borde erbjuda en enkel möjlighet att stänga av deras algoritmer. För det andra: Välj bort algoritmerna när du kan. Plattformen X har numera en sådan funktion där man med två klick kan få ett kronologiskt flöde istället. För det tredje: Tänk efter innan du delar ett inlägg. Är du säker på att du litar på upphovsmannen och informationen du är på väg att sprida? Om inte – avstå.