Islamic Reliefs Sverigechef: ”Ska vi behöva bedriva underrättelsearbete?”

Islamic Relief Sverige står utan svar efter att Sida i december beslutat att inte förlänga det svenska biståndet till organisationen. Beslutet, som får konsekvenser för humanitära insatser i flera konfliktdrabbade områden, kom enligt organisationen utan förvarning.

Waseem Ahmad, Islamic Reliefs Sverigechef, beskriver hur vissa medarbetare noterade upprepade besök från okända personer på sina Linkedin-profiler under hösten, men att det var den enda indikationen på att något var på gång. När organisationen i december kallades till möte med biståndsmyndigheten Sida fick företrädarna beskedet att verksamheten hade granskats i flera månader och att stödet inte skulle förlängas.

Försiktighetsprincipen ligger till grund

Sida hänvisade i sitt beslut till regeringens nya försiktighetsprincip, som kräver att myndigheten säkerställer att samarbetspartners inte har kopplingar till extremism. Som grund för beslutet låg också ett yttrande från Center mot våldsbejakande extremism, CVE, som är en del av Brottsförebyggande rådet.

Yttrandet innehåller enligt uppgift inga konkreta bevis för att Islamic Reliefs verksamhet skulle vara antidemokratisk, men beskriver risker kopplade till personer inom och runt organisationen i Sverige. Särskilt pekas två medarbetare ut, båda med familjeband till personer som i sin tur bedöms kunna kopplas till extremism.

Islamic Relief har endast fått ta del av en maskad version av rapporten där namnen är strukna. Organisationen säger sig tro sig veta vilka personer som avses, men betonar att ingen av dem har haft något inflytande över verksamheten.

Organisationen kräver transparens

Waseem Ahmad kritiserar bristen på transparens i beslutsprocessen. Organisationen säger sig fortfarande inte veta vilka konkreta uppgifter som ligger bakom Sidas bedömning. CVE uppger att de använt öppna källor, men vill enligt Ahmad inte redogöra för hur de gått tillväga.

Anna Strempel, enhetschef på CVE, förklarar att myndigheten inte ska ha dialog med den organisation som granskas, men att det står Sida fritt att göra det. CVE:s målsättning är att återge den mest relevanta informationen, varefter den granskande myndigheten får värdera den tillsammans med övrig tillgänglig information.

Islamic Relief betonar att organisationen redan har omfattande kontrollrutiner som går längre än vad som krävs. Personer i ledningspositioner och styrelsen kontrolleras mot EU:s terrorlistor och mot polisuppgifter, och organisationen agerar vid minsta indikation på problem.

Frågor om ansvar och proportionalitet

När det gäller frågan om medarbetare med familjeband till personer som kan kopplas till extremism är Waseem Ahmad tydlig med att Islamic Relief inte kan bedriva underrättelsearbete. Han menar att vuxna människor inte kan hållas ansvariga för sina släktingars ideologiska ståndpunkter och att det inte vore rätt att ställa sådana frågor vid anställning.

Samtidigt erkänner han att Sida måste reagera om det finns risk för extremism, men påpekar att organisationen aldrig fått konkreta bevis. Han menar att följderna av beslutet är oproportionerliga och att det riskerar många liv.

Tidigare granskning och långvarig kritik

Detta är inte första gången Islamic Relief granskas av Sida. Efter att personer i organisationens globala styrelse uttryckt sig antisemitiskt 2020 gjordes en utredning, men då bedömde myndigheten att tillräckliga åtgärder vidtagits och samarbetet fortsatte.

Islamic Relief har genom åren, även från forskare, anklagats för band till Muslimska brödraskapet. Waseem Ahmad säger att det kan finnas enskilda fall utanför den svenska verksamheten långt tillbaka, men inget systematiskt. Han hänvisar till många revisioner och kontroller som inte påträffat sådana kopplingar.

Organisationen, som grundades i Storbritannien 1984, verkar i ett 40-tal länder och har länge varit omstridd. Olika länder har gjort olika bedömningar – Tyskland och Nederländerna har stoppat stöd, medan Storbritannien och flera FN-organ fortsatt samarbetet. En brittisk myndighetsgranskning 2021 fann inga belägg för att den humanitära verksamheten stödde våldsbejakande extremism.

Konsekvenser för utsatta områden

Beslutet får omfattande konsekvenser för Islamic Reliefs verksamhet. Det är inte bara projekten i Etiopien som drabbas, utan också insatser i Sudan, Afghanistan och andra håll. Waseem Ahmad försöker nu hitta någon som kan ta över hjälpen i Liban-zonen i Etiopien, där omkring 20 miljoner människor enligt FN är i behov av humanitärt stöd till följd av konflikter och torka.

Han har kontaktat Islamic Relief i Storbritannien och Kanada, men fått besked att deras medel är bundna till andra projekt. Nu undersöker han om den svenska verksamheten har egna insamlade medel för att hålla delar av hjälpen igång, men organisationen tvingas prioritera hårt.

Waseem Ahmad menar att beslutet kom vid sämsta möjliga tillfälle, när biståndet minskar globalt, bland annat till följd av drastiska nedskärningar i USA:s stöd. Sverige har också minskat sitt initiala humanitära stöd till Etiopien från 199 miljoner kronor 2025 till 141 miljoner kronor 2026.

Politiska övertoner och framtida osäkerhet

Waseem Ahmad menar att Islamic Relief hamnat i en situation där man varken kan försvara sig eller vidta åtgärder, eftersom Sida hänvisar till risker snarare än konkreta fel. Han uppfattar försiktighetsprincipen som i praktiken riktad mot organisationen och ser beslutet som politiskt.

Han menar att Islamic Relief bedömts efter sitt namn och sina religiösa symboler snarare än sin verksamhet, och erkänner att organisationen kanske borde ha varit bättre på att berätta vad man faktiskt gör – att rädda liv, oavsett tro.

Bilan Osman Jama, avdelningschef vid Sidas humanitära avdelning, skriver att beslutet inte grundar sig i Islamic Reliefs biståndsverksamhet i sig utan i att myndigheten inte kan säkerställa att det inte finns kopplingar till våldsbejakande extremism och antidemokratisk verksamhet.

Beslutet välkomnades av bland andra Sverigedemokraterna, medan flera svenska biståndsorganisationer kritiserat det för otydliga grunder och negativa följder för utsatta människor. Islamic Relief fortsätter att avvisa alla kopplingar till extremism och söker nu desperat lösningar för att kunna fortsätta sina humanitära insatser.