Professorn: Här finns nycklarna till att vända läskrisen

Tre av tio svenska 15-åringar når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse. Det visar årets Pisa-undersökning, där svenska elever genomförde proven under våren 2025. Resultaten innebär att Sverige nu ligger på de lägsta nivåerna i både läsförståelse och matematik sedan den första Pisa-mätningen år 2000.

Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, hade hoppats att trenden skulle ha vänt. I stället menar hon att det finns skäl att tala om en svensk läskris.

– Det är bekymmersamt och allvarligt. Om man inte har de delarna med sig är det inte bara svenskämnet som blir lidande. De delarna behöver man ha i alla skolans ämnen, säger hon.

Fälth betonar att det inte handlar om att 31 procent av eleverna inte kan läsa. Däremot klarar de inte vissa grundläggande uppgifter som att hitta huvudbudskapet, hitta information, förstå enkla samband och dra enkla slutsatser från en text.

Enligt OECD:s analyser kan ingen enskild faktor förklara nedgången. Fälth ser en rad samverkande orsaker: barn och unga läser mindre, pandemin kan ha påverkat skolgången, socioekonomiska skillnader och skolsegregation spelar in, liksom lärarnas förutsättningar och digitala mediers konkurrens om elevernas tid och uppmärksamhet.

Utbildningsministern har beskrivit ungas ökade skärmtid som en förklaring och kallat utvecklingen för en ”skärmpandemi”. Linda Fälth varnar dock för att göra digitala medier till hela förklaringen.

– Det vore att dra alltför stora växlar att beskriva digitala medier som den enda orsaken till nedgången. Däremot utgör de en stark konkurrent om barns och ungas tid och uppmärksamhet. Det kan innebära att mindre tid ägnas åt läxläsning och annan sammanhängande och fördjupad läsning, säger hon.

I årets mätning fick svenska elever i genomsnitt 466 poäng i läsförståelse. Det är 21 poäng lägre än i mätningen 2022. Enligt OECD:s tumregel motsvarar ungefär 20 poäng ett års kunskapsutveckling för en 15-åring. Resultaten har försämrats särskilt mycket i uppgifter med längre texter som kräver att eleverna håller koncentrationen uppe.

Pisa är en internationell kunskapsmätning som genomförs av OECD och mäter 15-åringars kunskaper i bland annat läsförståelse och matematik. Den låga svenska nivån har väckt frågor om hur läsinlärningen bedrivs i skolan. Fälth, som forskar om läsning och läsutveckling, understryker att läsförståelse byggs upp under lång tid genom avkodning, läsflyt, ordförråd och språkförståelse.

– Man måste dels börja tidigt och sedan hålla i och verkligen fortsätta att undervisa i läsning och läsförståelsestrategier. Hur man tar sig an en text, hur man sammanfattar en text och drar slutsatser. Det är inte något som bara kommer till en. Det måste man bli undervisad om, säger hon.

Från hösten 2028 börjar nya läroplaner att gälla. Samtidigt införs en tioårig grundskola. I förslaget till nya läroplaner skrivs ljudningsmetoden phonics in, något Fälth ser som positivt. Hon har själv varit expert i läroplansutredningen.

Metoden innebär att eleverna systematiskt lär sig sambandet mellan språkljud och bokstäver. Successivt kan de avkoda allt svårare ord och behöver inte ägna lika mycket energi åt att avläsa orden.

– Det finns ett enormt forskningsstöd som visar att det är med den metoden man ska bedriva läsinlärningsundervisning, säger Fälth.

Många lärare undervisar redan med ljudningsmetoden. Frågan är om den alltid används tillräckligt explicit och systematiskt.

Hon lyfter också fram lärarens betydelse.

– Det har pratats om fler böcker och mer lästid. Det är jättefina satsningar, men löser inte problemet på egen hand. Det avgörande är vad som sker i undervisningen, säger hon och fortsätter:

– Det är läraren som leder lektionen, modellerar, visar och tar eleverna från det enkla till det svåra i små steg som är avgörande.

En annan förändring som Fälth välkomnar är att den nya grundlärarutbildningen från 2028 innehåller mer undervisning om tidig läsinlärning. Själv är hon försiktigt positiv till utvecklingen, men tror inte att resultaten vänder i närtid.

– Det känns som att det är på rätt väg. Det finns ljus i tunneln. Men det är många Pisa-omgångar kvar innan vi kan börja skörda de frukterna.