Rekordmånga vill plugga – udda utbildning skräller

Under 2024 har svenska högskolor noterat rekordmånga ansökningar, med över 424 000 personer som sökt till höstens utbildningar. Detta historiskt höga söktryck drivs av flera faktorer, inklusive större ungdomskullar och en osäker arbetsmarknad, enligt färsk statistik från Universitets- och högskolerådet (UHR).

”Vi ser ett generellt ökat intresse för högskoleutbildningar, och där speciellt utbildningar som leder till en yrkesexamen fortsätter att vara populära,” förklarar Anders Ljungberg, analyschef på UHR.

Särskilt anmärkningsvärt är det ökade intresset för utbildningar som leder till bristyrken, där arbetsmöjligheterna är särskilt goda. En ny rapport från UHR visar att antalet förstahandssökande till apotekarutbildningen har ökat med 27 procent jämfört med föregående år, medan optikerprogrammet har sett en ökning på 24 procent och fysioterapeutprogrammet 18 procent.

Civilingenjörsutbildningarna, som redan har en stark ställning bland högskoleutbildningar, har också sett en ökning med 4 procent fler sökande. Med över 18 300 förstahandssökande är dessa program fortsatt bland de mest eftertraktade i landet.

Det mest anmärkningsvärda fallet är receptarieprogrammet, en mindre känd utbildning som främst leder till arbete på apotek. Detta program har upplevt en remarkabel ökning med 94 procent fler förstahandssökande jämfört med våren 2023. På Uppsala universitet var ökningen ännu mer dramatisk – hela 600 procent.

Fredrik Jernerén, programansvarig för receptarieprogrammet vid Uppsala universitet, förklarar framgången: ”Vi ser det som en möjlighet att få studenter som verkligen är motiverade och som har större generella förutsättningar att klara programmet.”

Den dramatiska ökningen för receptarieprogrammet kan tillskrivas två huvudfaktorer: riktade informationskampanjer och ett strategiskt beslut att slopa kravet på att sökande ska ha läst naturvetenskapligt program på gymnasienivå. Universitet har konstaterat att många studenter ändå haft svårigheter med förkunskaperna, så man valde att anpassa utbildningens struktur och samtidigt öppna upp för fler sökande.

Denna förändring i behörighetskraven representerar en bredare trend inom högre utbildning, där lärosäten arbetar aktivt för att göra utbildningar mer tillgängliga utan att kompromissa med kvaliteten.

Polisutbildningen, ett annat område med stor arbetskraftsbrist i Sverige, har också sett en markant ökning i antalet sökande. Hittills i år har 10 649 personer ansökt till utbildningen, vilket motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med samma period föregående år.

Regeringens initiativ att erbjuda betald utbildning för poliser som stannar i yrket i minst åtta år har bidragit till denna positiva utveckling. Anders Henckel, gruppchef vid polisutbildningsenheten, kommenterar: ”Vi ser en ökning i antal sökande redan från 2024, då regeringen signalerade att en finansierad polisutbildning skulle komma. Men jag tror att ökningen också beror på att polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare i ungas ögon.”

Det ökade intresset för högre utbildning kommer vid en kritisk tidpunkt för svensk arbetsmarknad. Med växande osäkerhet i ekonomin väljer många unga att investera i utbildning för att stärka sina framtida karriärmöjligheter.

Statistiken visar också på en växande medvetenhet bland unga om vilka sektorer som erbjuder de bästa långsiktiga anställningsmöjligheterna. Utbildningar som leder till erkända bristyrken – som inom hälsovård, teknik och rättsväsende – drar särskild nytta av denna trend.

Denna utveckling kan på lång sikt bidra till att minska kompetensbristerna inom flera viktiga samhällssektorer, samtidigt som den ger unga människor stabilare karriärvägar i en alltmer föränderlig arbetsmarknad.