Så kan Sverige ha sett ut för miljoner år sedan

I trakterna kring dagens Höör i Skåne, för 200 miljoner år sedan, växte ormbunkar och träd medan stora förhistoriska fiskar simmade i vattendragen och flygödlor svävade över himlen. Denna fascinerande bild av ett forntida Sverige framträder nu i en banbrytande bok som för första gången skildrar den svenska berggrundens hela historia.

”Det är hela Sveriges resa, både som land och som berggrund. På samma gång är det en spännande berättelse om livets utveckling,” säger Vivi Vajda, professor och enhetschef i Paleobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Tillsammans med Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, har Vajda fungerat som huvudförfattare och redaktör för ”Sveriges geologi: en resa i tid och rum”. Det rikt illustrerade verket har tagit mer än tio år att färdigställa och blev betydligt mer omfattande än ursprungligen planerat.

”Jag hade inte trott att det skulle bli 600 sidor. Vi hade nog tänkt oss en bok på 200 sidor. Men det är ett så rikt och omfattande material, och det har hela tiden varit meningen att halva boken ska vara bilder,” förklarar Vajda.

Boken följer Sveriges geologiska historia i kronologisk ordning, med början för hundratals miljoner år sedan när vår kontinent Baltica låg nära Sydpolen. Under denna period bildades Sveriges äldsta berggrund: de vulkaniska bergarterna granit och gnejs.

Från denna avlägsna tid rör sig berättelsen framåt genom livets uppkomst och utveckling, med fokus på de första fossilen i berggrunden strax före kambrium. Skåne och Västergötland lyfts fram som särskilt viktiga platser för fossil av flercelliga organismer, medan Öland och Gotland erbjuder rika lämningar från ordovicium och silur.

En utmaning för författarna var att hantera de geologiska perioder som inte finns representerade i Sverige, som större delen av devon, karbon och perm. Under dessa perioder hade kontinenten Baltica förflyttat sig till tropikerna.

”Då var Sverige mer som Sahara. Och då bevaras inte mycket,” förklarar Vajda. För att fossil ska bevaras krävs träsk, sjöar och nästan syrefria förhållanden.

Särskilt intressant är kapitlen om trias och jura, då Sverige hade träskmarker med dinosaurier. Boken innehåller bilder av den stora dinosauriekäken som hittades i skånska Billesholm för några år sedan, även om forskarna som gjorde fyndet ännu inte har publicerat all information i vetenskapliga tidskrifter.

Fossilt material från denna period kom till Naturhistoriska riksmuseet under kolbrytningen i Skåne i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, genom samarbete med professorer vid museet.

Efter den berömda katastrofen som utrotade dinosaurierna i slutet av kritaperioden, fokuserar boken på nyare tidsperioder då däggdjur och blomväxter dominerade. Barbara Wohlfarth har ansvarat för kapitlet om kvartärgeologi, som behandlar de senaste istiderna.

Vissa kapitel skär genom hela den geologiska historien, som det om asteroidnedslag i Sverige. Siljansringen i Dalarna, Lockne i Jämtland och Tvären i Södermanland är några av de nedslag som behandlas. Ett annat tvärgående kapitel handlar om medicinsk geologi och hur berggrunden påverkar människors hälsa genom ämnen som uran, arsenik, litium och selen.

Idén till boken föddes efter att norrmännen presenterade sin motsvarande bok ”The making of a land: geology of Norway” under ett möte för skandinaviska geologer i Oslo. Vajda noterade att liknande böcker fanns för flera europeiska länder och Australien, men inte för Sverige.

”Det är ju lite speciellt att vi båda har invandrarbakgrund,” säger Vajda om sig själv och Wohlfarth. ”Men det är kanske så att vi har haft en bredare referensram. Jag såg att ungrarna har en jättefin bok om Ungerns geologi, och de är inte fler än vi, de är 10 miljoner. Så då borde vi också kunna göra en.”

Vajda betonar att boken vänder sig till en bred publik utan krav på förkunskaper. ”Det är meningen att det ska vara en populärvetenskaplig bok, som en naturintresserad allmänhet ska kunna läsa. Men den fungerar även som kurslitteratur.”

Boken kan ses som ett komplement till Sveriges kulturkanon, menar Vajda. ”Vår geologi är också vår kultur. Vi tar också upp hur vi har använt byggnadsstenar, till exempel. Vår sten från jura har byggt upp Lunds domkyrka, och med devonska röda sandstenar har vi byggt både Grand Hotel i Lund och jättemånga byggnader i Stockholm.”

”Sveriges geologi: en resa i tid och rum” ges ut den 1 oktober 2025 på bokförlaget Daidalos, med stöd från Naturhistoriska riksmuseet och Kungliga Vetenskapsakademien. Förutom huvudförfattarna har forskare från flera svenska universitet bidragit med texter.