SD backar för första gången: ”Historiskt”

Sverigedemokraterna går för första gången sedan partiet etablerades i riksdagen tillbaka i en färsk opinionsmätning. Enligt uppgifter som presenteras i en analys väntas SD, tillsammans med Socialdemokraterna, bli de enda riksdagspartier som gör ett sämre resultat än i valet 2022. Utvecklingen bekräftar en tydlig trend: de två partier som länge dominerat den svenska politiska dagordningen tappar mark samtidigt som flera mindre partier stärker sina positioner.

– Det är svårt att bibehålla rollen som magnet för missnöje när man suttit vid makten i fyra år, säger valexperten Per Oleskog Tryggvason.

Bakgrunden till SD:s tillbakagång behöver sökas i partiets långa resa från en ytterkantsposition till en central roll i svensk politik. Sedan inträdet i riksdagen 2010 har Sverigedemokraterna vuxit nästan oavbrutet vid varje val, drivet av en stark invandringskritisk profil och en förmåga att kanalisera bredare missnöje med etablissemanget. Genom Tidehavsavtalet efter valet 2022 fick partiet för första gången reellt inflytande över regeringspolitiken, dock utan att sitta i själva regeringen. Detta inflytande har nu blivit en belastning och inte en tillgång, menar Oleskog Tryggvason.

– När ett parti som byggt sin framgång på kritik mot rådande politik plötsligt får vara med och forma verkligheten, förändras villkoren. Väljare som en gång sökte ett alternativ kan uppleva att partiet vattnat ur sin ideologiska profil, säger han och fortsätter:

– SD har tvingats till kompromisser i migrationspolitiken och i andra frågor, vilket gör att man tappar de mest radikala sympatisörerna.

Att Socialdemokraterna också backar är inte överraskande för statsvetare. Partiet har länge varit det största i Sverige, men har successivt urholkats av både vänsterpartiet och miljöpartiet på sin vänstra flank, och av en svagare väljaranknytning i traditionella industrijobb. I den aktuella mätningen är stödet för S lägre än valresultatet 2022, och det finns inga tydliga tecken på en återhämtning. Detta innebär att de två partier som haft störst inflytande över svensk politik under årtionden nu står inför strategiska utmaningar.

Samtidigt visar mätningen att flera andra partier går framåt. Moderaterna och Kristdemokraterna, som sitter i regeringen tillsammans med Liberalerna, får ökat stöd, vilket kan tolkas som att väljare som tidigare lutat åt SD nu återvänder till regeringspartierna. Vänsterpartiet och Centerpartiet stärker också sina positioner, medan Miljöpartiet behåller sitt stöd. Om utvecklingen håller i sig kan det innebära att blockpolitiken försvagas ytterligare och att mittenpartierna får en avgörande roll i nästa valrörelse.

Den opinionsmätning som ligger till grund för uppgifterna har genomförts under juli och fångar in väljarnas syn på politiken efter de senaste initiativen från regeringen och oppositionen. Enligt flera analytiker är nedgången för SD särskilt anmärkningsvärd eftersom partiet aldrig tidigare backat i en jämförelse med ett valresultat. Historiskt har SD ökat i varje val sedan 2010, men nu tycks taket vara nått. Detta kan dels bero på att partiets kärnfråga – invandring och integration – fått mindre utrymme i den politiska debatten efter att regeringen stramat åt lagstiftningen, dels på att SD:s väljarbas består av en äldre generation som succesivt byts ut.

Per Oleskog Tryggvason pekar på en ytterligare förklaring: det politiska landskapet har förändrats i grunden. SD har varit ett tydligt oppositionsparti, men som stödparti åt en moderatledd regering har man fått ta ansvar för beslut som inte alltid är populära bland de egna väljarna. Det handlar inte bara om sakpolitik, utan även om att partiet nu ses som en del av etablissemanget.

– SD:s magnetiska förmåga låg i att de alltid kunde peka på att de inte varit med och styrt. När den rollen försvann, försvann också en del av drivkraften hos väljarna. Det är en naturlig process som många populistiska partier i Europa har genomgått, säger Oleskog Tryggvason.

För regeringen kan SD:s tillbakagång innebära både möjligheter och problem. Å ena sidan kan Moderaterna och Kristdemokraterna stärkas på SD:s bekostnad, vilket gör regeringsunderlaget mer stabilt. Å andra sidan kan en allt svagare SD tvinga regeringen att söka stöd hos andra partier för att få igenom sin politik. För Socialdemokraterna är situationen lika kluven. Ett svagare SD borde i teorin gynna S, men så länge S själva tappar väljare till vänsterpartiet och miljöpartiet är det ingen självklar vinst. Det politiska landskapet inför 2026 års val blir därför allt svårare att förutspå.

I skrivande stund har varken SD eller S kommenterat siffrorna officiellt, men partierna lär nu försöka tolka väljarnas signaler. Oleskog Tryggvason understryker att en enskild mätning inte är avgörande, men att den bekräftar en långsiktig tendens.

– Det här är inte en tillfällig dipp, utan en trend som vi sett under några månader. Frågan är hur partierna anpassar sig. Klart är att ingen av de två stora partierna längre kan räkna med en automatisk uppgång.

Analysen baseras på en sammanvägning av flera olika undersökningar och intervjuer under de senaste veckorna. Den kommer att följas upp med en mer detaljerad rapport under hösten, då väljarbarometrarna förväntas ge en stabilare bild inför riksdagsvalet.