Siffror över valdeltagande kommer att justeras

Den preliminära rösträkningen i söndagens val har gett en bild av ett historiskt lågt valdeltagande och tiotusentals ogiltiga röster. Men enligt etablerad praxis i det svenska valsystemet är den bilden missvisande. När de så kallade onsdagsrösterna väl har räknats in väntas slutresultatet ligga på en mer normal nivå, jämförbar med tidigare val.

Onsdagsröster är förtidsröster som lämnats in i god tid men som inte hunnit fram till rösträkningen på valdagen. Det handlar ofta om kuvert som skickats med post från svenska ambassader, konsulat eller andra platser utomlands, men också om brev som av olika skäl försenats i postgången. Enligt vallagen ska de tas med i räkningen om de kommer in till länsstyrelsen senast klockan 24 onsdagen efter valdagen. Först när de rösterna inkluderats kan valdeltagandet fastställas på ett korrekt sätt.

Eftersom onsdagsrösterna inte syns i den preliminära sammanräkningen på valnatten blir den första siffran automatiskt lägre än den slutliga. Det är med andra ord inte en jämförelse med tidigare val som håller. Sverige har sedan länge haft ett högt valdeltagande i internationell bemärkelse, och i de senaste riksdagsvalen har deltagandet legat runt 84–87 procent. Det finns ingenting som tyder på att årets val skulle bryta det mönstret.

Det som beskrivits som ett ovanligt stort antal ogiltiga röster behöver också sättas in i sitt sammanhang. En del av dessa är blanka valsedlar, som väljare medvetet har lämnat in. Andra röster underkänns av formella skäl, till exempel att valsedeln inte är en officiell sådan eller att väljaren markerat flera partier. Den typen av fel förekommer i stort sett i varje val och är inte heller unikt för den här omgången.

Onsdagsrösterna har också betydelse för mandatfördelningen. I de flesta valdistrikt är utgången tydlig efter valnatten, men i ett jämnt val kan de sena förtidsrösterna göra skillnad för hur partierna fördelas. Särskilt för partier som ligger nära riksdagsspärren på fyra procent kan några tusen röster väga tungt. Därför brukar partier och bedömare ofta avvaktar med att dra alltför långtgående slutsatser innan den slutliga räkningen är klar.

Valets administrativa uppbyggnad är konstruerad för att alla giltiga röster ska kunna räknas, även de som kommer fram efter valdagen. Valmyndigheten fastställer valets officiella resultat först efter den slutliga sammanräkningen. Länsstyrelserna ansvarar för de centrala röstsammanräkningarna där onsdagsrösterna prövas. Processen har byggts upp för att undvika att väljare som röstat i förtid, inte minst utlandssvenskar, ska förlora sin röst på grund av postgången.

Utöver det tekniska innebär onsdagsrösterna något om väljarnas beteende. Många som röstar i förväg gör det från andra länder eller långt från sitt valdistrikt. För den gruppen är posttider en reell barriär, vilket är en av anledningarna till att reglerna ger dem extra tid. Detta är en del av valsystemet som sällan märks under valnatten men som är viktig för att valdeltagandet inte ska bli missvisande.

Den preliminära valnattssiffran är alltså bara en första avläsning. Den brukar inte vara den siffra som historieböckerna tar fasta på. Först när onsdagens röster har räknats kan väljarna och partierna se hur årets val faktiskt slutade. Mycket talar för att bilden då blir betydligt ljusare än vad den preliminära räkningen först antydde. Den historiskt låga siffran kan mycket väl visa sig vara en statistisk skugga snarare än en verklig förändring av valdeltagandet.

På onsdagskvällen finns svar på hur många av de sena rösterna som var giltiga och hur valdeltagandet i slutändan ser ut. Fram tills dess gäller att den preliminära bilden är just preliminär.