När Elisabet Lann tillträdde som sjukvårdsminister i september förra året var det på uppdrag av partiledare Ebba Busch, som öppet förklarat att hon ville öka takten i sjukvårdspolitiken inför kommande val. Starten blev dramatisk – den nyutnämnda ministern svimmade inför den samlade pressen vid sitt första offentliga framträdande. Sedan dess har dock Elisabet Lann haft ett fullspäckat program med en av svensk politiks mest centrala frågor.

Sjukvården rankas regelbundet som väljarnas viktigaste politiska fråga, något som ministern själv är väl medveten om. Hon menar att det visar hur fundamental sjukvården är för människors grundläggande trygghet. Samtidigt är hon kritisk mot att frågan enligt henne inte får tillräckligt stort utrymme i den politiska bevakningen.

Tidöavtalet, som utgör regeringsunderlaget för den nuvarande koalitionen, satte ambitiösa mål för sjukvårdspolitiken. I maj presenterade regeringen sitt bokslut, där man lyfte fram att köerna i sjukvården kortats med 36 procent under mandatperioden. Dessutom har antalet vårdplatser ökat under 2025, enligt rapportering från Dagens Nyheter. Elisabet Lann understryker att området varit högprioriterat för regeringen, och att det även handlar om att rusta vården för krissituationer i enlighet med Sveriges åtaganden som Nato-medlem.

Den ojämlika svenska sjukvården är ett välkänt problem. Skillnaderna mellan olika patientgrupper och mellan olika delar av landet är påtagliga. För Kristdemokraterna är lösningen tydlig – vårdens förstatligande. Ebba Busch har kallat det för århundradets vårdreform, och förslaget har starkt folkligt stöd. Enligt SOM-institutet anser 63 procent av svenskarna att det är bra att staten övertar ansvaret för sjukvården.

Men efter två års utredning i den statliga Ansvarskommittén fick Kristdemokraterna en tydlig motgång i sin viktigaste fråga. Sex av åtta partier vill fortfarande behålla det regionala systemet. När sjukvårdsministern får frågan om varför KD inte lyckas övertyga de andra partierna är svaret rakt på sak – det var för smärtsamt inom partierna att ta konflikten. Hon är övertygad om att det handlar om att man slår vakt om regionpolitikerna och den befintliga maktstrukturen.

Trots bakslaget menar Elisabet Lann att frågan om förstatligande är ännu viktigare nu. Hon pekar på att kommittén var enig om att stora steg behöver tas på flera viktiga områden för vården. Som exempel nämns vaccinationer, kompetensförsörjning och luftburna ambulanstransporter – områden där staten bör ta ett större ansvar enligt slutbetänkandet.

Regeringen har systematiskt arbetat med att öka den statliga styrningen. Socialstyrelsen har sedan 2022 arbetat med 1 012 regeringsuppdrag. Regeringen driver också på för att införa en skattebroms som begränsar regioners och kommuners rätt att ta ut skatt. Elisabet Lann är tydlig med att man måste våga ta steget fullt ut, och hon hoppas fortfarande på att få med Socialdemokraterna i vad hon kallar jättereformen.

Hon ser en möjlig väg framåt genom att socialdemokraterna varit mest positiva till att gå vidare med sex storregioner. Enligt ministern behövs inte en direktvald politisk nivå för att styra dessa regioner.

Bland de stora olösta frågorna lyfter Elisabet Lann själv fram den underdimensionerade svenska primärvården med vårdcentralerna, dit patienter i första hand ska vända sig. Hon är självsökande i kritiken och konstaterar att primärvården är svensk sjukvårds akilleshäl. Ingen tidigare regering har enligt henne lyckats riktigt väl med att bygga ut den nära vården.

Efter en omfattande reform av primärvården 2010 blev lagen om valfrihetssystem obligatorisk för regionerna. Men reformen har inte löst de grundläggande problemen med brist på kontinuitet, fast läkare och ojämlik tillgång till vård. Statistiken är talande – bara 31 procent av svenskarna uppger att de har en fast läkarkontakt, jämfört med cirka 98 procent av norrmännen. Resursöverföringen till primärvården har helt enkelt inte fungerat.

På frågan om varför Sverige inte lyckas när grannländerna gör det, hänvisar sjukvårdsministern till att myndigheten Vård- och omsorgsanalys nu fått i uppdrag att analysera problemet.

Elisabet Lann är 49 år gammal och tidigare kommunalråd för Kristdemokraterna i Göteborg. Hon ingick i ansvarskommittén om sjukvårdens förstatligande och var politisk tjänsteman i Fredrik Reinfeldts regering. Hon sitter i Kristdemokraternas verkställande utskott och är gift med tre barn i åldrarna 10, 16 och 18 år.

Enligt ministern själv är Tidöregeringens tre viktigaste insatser på sjukvårdsområdet: minskat väntetiderna med 36 procent, ökat den statliga styrningen av sjukvården samt lagändringar för stärkt beredskap, bland annat med införande av civilplikt.