Svensk sjukvård stärker skyddet efter cyberattackerna

Ett cyberangrepp slog under natten till måndag mot systemen som styr kylarna vid tre franska blodbanker med donerad plasma. Angriparna ändrade temperaturen från minus 30 till plus 110 grader. Enligt det franska hälsodepartementet upptäcktes angreppet tidigt och fick inga konsekvenser.

Händelsen är ett nytt exempel på hur digitala attacker kan slå mot kritisk infrastruktur inom sjukvården. Blodbanker är beroende av väl fungerande kylkedjor; även en kortare temperaturförändring kan göra plasma obrukbar. Plasma är en globalt efterfrågad råvara och används bland annat för att tillverka läkemedel mot blödarsjuka och immunbristsjukdomar. Ett lyckat angrepp skulle därför kunna få allvarliga följder för både vården och läkemedelsförsörjningen.

I Sverige har inga liknande fall rapporterats, enligt intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Johan Thulin, cybersäkerhetsexpert på SKR, säger att medvetenheten om digitala hot är hög inom kommuner och regioner.

– Regeringen och ansvariga myndigheter har varit ganska tydliga mot oss och säger att det är en orolig tid. Det finns aktörer som vill oss illa, ibland för pengar och ibland för att destabilisera Sverige. Det här är ytterligare ett bevis på hur viktigt vårt beredskapsarbete är, säger han.

Thulin berättar att regionerna fortlöpande ser över sitt säkerhetsarbete. Han är inte direkt orolig för att något liknande ska inträffa i Sverige, men understryker att händelsen är allvarlig.

– Alla regioner har experter som jobbar med att hitta sårbarheter och jag tror att detta är på deras radar. Jag är inte jätteorolig, men det är klart att det är allvarligt och man kan inte ignorera sådana här saker, säger Thulin och tillägger:

– Jag har inte pratat med alla, men de regioner jag har varit i kontakt med säger att de är uppmärksamma. Regionerna ser över sitt systematiska arbete och förstärker sitt skydd efter detta.

Region Stockholm, landets största region, uppger att kylar och frysar används inom flera delar av hälso- och sjukvården. I ett mejl skriver ledningskontoret att det digitala hotlandskapet har förändrats väsentligt under det senaste året.

– I och med den snabba teknikutvecklingen och AI skalas också cyberhoten upp. Den största förändringen i hoten just nu är att hastigheten, skalan och tillgängligheten ökar i kraftig takt, skriver de.

Region Stockholms förhållningssätt ligger enligt mejlet i linje med rekommendationerna från Nationellt cybersäkerhetscenter. Arbetet inkluderar kontinuerliga utvärderingar av system som är exponerade mot internet.

– Region Stockholms it-miljö utsätts liksom övriga myndigheter och företag kontinuerligt för olika typer av it- och cybersäkerhetsrelaterade hot. Regionens säkerhetslösningar blockerar dagligen sådana angrepp, skriver de.

Cyberhoten mot hälso- och sjukvården har ökat internationellt under flera år. Sjukhus i flera länder har drabbats av ransomwareattacker där it-system lamslagits, och även i Sverige har vården utsatts för allt från nätfiske till mer kvalificerade intrångsförsök. Myndigheter har därför uppmanat regioner och kommuner att höja sitt skydd, inte minst mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Den franska incidenten aktualiserar också frågan om säkerheten i uppkopplade system inom vården. Kylförvaring, övervakning och annan medicinteknisk utrustning blir allt mer digitaliserade, vilket skapar nya angreppsytor. Experter menar att cybersäkerhet måste vara en del av både teknikinköp och drift, och att beredskapen ständigt måste övas.

Sveriges regioner har redan i dag särskilda funktioner för att hitta sårbarheter. Enligt Johan Thulin är medvetenheten om hoten hög, även om arbetet är komplext.