Misstänkt djurplågeri i jaktbrottshärva

Två män i Gällivare kommun misstänks för att ha bedrivit en omfattande och systematisk illegal jakt på älg. Enligt åklagaren kan det röra sig om upp emot 25 tjuvskjutna djur, en siffra som vida överstiger den tilldelning som normalt ges inom licensjakten.

Joacim Lundqvist, polisens regionansvarige för jakt- och viltfrågor i norra Sverige, har tidigare beskrivit omfattningen som långt över normala gränser. Utredningen inleddes efter ett tillslag i mitten av september då polisen hittade slaktplatser och döda älgar spridda över ett stort geografiskt område i Gällivare kommun.

Jakten ska enligt polisen ha skett nattetid med hjälp av drönare och mörkersikten, en metodik som tyder på en hög grad av planering och teknisk utrustning. Båda männen, som är i övre medelåldern, förnekar brott.

Utöver misstanken om grovt jaktbrott har nu en av männen även delgivits misstanke om grovt djurplågeri, vilket Norrländska Socialdemokraten var först med att rapportera. Misstanken grundar sig på en film som hittats i en beslagtagen mobiltelefon.

– Det stämmer, säger kammaråklagare Joseph Ricken, som leder förundersökningen.

Filmen ska visa hur mannen hanterar en skjuten älg som fortfarande är vid liv. Hur djuret behandlats i det aktuella skedet är en central del av utredningen, men åklagaren vill inte gå in på fler detaljer i nuläget.

Gällivare kommun är en av Sveriges mest betydelsefulla jaktregioner, med stora arealer skogs- och fjällmark. Älgen är ett ekonomiskt och kulturellt viktigt vilt, och illegal jakt undergräver både licenssystemet och den biologiska balansen i området. Tjuvjakt med modern teknik som drönare är ett växande problem i norra Sverige, där mörka vintermånader och stora avstånd försvårar övervakning.

Den aktuella utredningen är ovanligt omfattande för att röra älgjakt. Normalt handlar misstankar om tjuvjakt i området om enstaka djur. Att det här rör sig om uppåt 25 älgar indikerar en verksamhet som pågått under längre tid och som krävt både logistik och kunskaper om terrängen.

Polisen har under hösten genomfört flera tekniska undersökningar i samband med tillslaget, bland annat av slaktplatser och fordon. Beslag har gjorts av såväl vapen som elektronisk utrustning. Det är i samband med analysen av denna utrustning som den aktuella filmen påträffats.

Grovt jaktbrott kan ge fängelse i upp till fyra år medan grovt djurplågeri i sin tur kan leda till ytterligare straff. Att en misstanke om grovt djurplågeri kopplas till jakt är ovanligt, och rättsligt kan det bli en komplicerad prövning. Djurskyddslagen skyddar vilda djur när de befinner sig i människans vård, eller i situationer där människan aktivt orsakar lidande. Att döda ett skadat djur på ett godkänt sätt är dock i sig inte straffbart.

Den fortsatta förundersökningen väntas pågå under flera månader. Åklagaren har ännu inte bestämt när ett åtal i så fall kan vara aktuellt, men materialet från de tekniska analyserna kommer att vara avgörande för den fortsatta bedömningen.

Händelsen har väckt uppmärksamhet såväl lokalt som nationellt. Över 200 000 älgar fälls årligen genom licensjakt i Sverige, en jakt som omsätter betydande belopp och engagerar tiotusentals jägare. En illegal jakt av den här omfattningen riskerar att skada förtroendet för jakten som en kontrollerad och hållbar näring.

Utredningen leds av åklagarkammaren i Luleå och polisen i region Nord. Den misstänkta jakt som männen ska ha bedrivit har ägt rum under en längre tid, men det exakta tidsförloppet är ännu inte fastställt.