En 54-årig man har dömts till fem år och sex månaders fängelse för att ha tillverkat och hanterat kraftfulla sprängladdningar i ett attefallshus söder om Uppsala. Enligt polisutredningen har bomberna bland annat använts vid ett bombdåd i Västerås och kopplingar finns till flera andra allvarliga händelser i Stockholmsregionen.
Det var i februari som polisen genomförde en husrannsakan mot den misstänkte mannens fastighet. I attefallshuset fann utredarna en mindre bombfabrik med pyrotekniska blandningar, stubintråd, ändamålsenliga verktyg och stora mängder tömda fyrverkeripjäser. Utanför byggnaden stod flera robusta trälådor fyllda med fyrverkerier. Mannens konstruktion var relativt enkel – han köpte billiga termosar från bland annat Rusta och fyllde dem med pyroteknisk sats från fyrverkerier, en pulverblandning med oxidationsmedel och bränsle. Trots den simpla designen visade sig laddningarna vara kraftfulla.
Polisens utredning kunde snart knyta mannen till flera allvarliga händelser. Den 31 december 2025 exploderade en av hans sprängladdningar vid porten till ett flerfamiljshus i Västerås. På den söndertrasade termosen och en bit eltejp fann man dna från 54-åringen. Några veckor senare påträffades ytterligare två bomber i ett cykelförråd i ett flerfamiljshus i Märsta, inlindade i en handduk. I ett tredje fall stoppades en minderårig person i Farsta efter att en av mannens laddningar ramlat ur den unges jacka.
Mannen har genom hela utredningen nekat till brott. I förhör har han konsekvent hävdat att han är oskyldig och att någon försöker sätta dit honom. När polisen frågade varför någon skulle vilja göra det svarade han att han inte visste, men att han var ett offer. Han anklagade även polisen för att försöka plantera bevis mot honom.
Trots nekandet valde tingsrätten att döma honom för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Straffet landade på fem år och sex månaders fängelse. Däremot friades mannen från en åtalspunkt gällande ett bombdåd i Upplands Väsby. Även om polisen hittat en vinylhandske med hans dna i närheten av detonationsplatsen ansåg rätten att kopplingen inte var tillräckligt stark för att binda honom till den sprängladdningen.
Något motiv till varför mannen ägnat sig åt bombtillverkning har inte kunnat klarläggas. Han har dock själv uppgett att han har skulder på närmare tre miljoner kronor efter att ha utsatts för utpressning. Han har inte velat lämna några detaljer om vem eller vilka som pressat honom på pengar.
Fallet belyser en växande problematik med så kallade termosbomber i Sverige. Den typ av sprängladdningar som 54-åringen tillverkat har blivit allt vanligare i kriminella sammanhang, då de är lätta att konstruera med vardagsföremål och pyroteknik som är lagligt att köpa. Myndigheterna har under flera år varnat för att fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter utgör en inkörsport till grövre våldsbrott.
Sprängdåden mot bostäder har ökat markant i Sverige under de senaste åren, särskilt i Stockholmsområdet och andra storstadsregioner. Polisen har flera gånger pekat på att just tillgången på billiga termosar och fyrverkerier gör det möjligt för personer utan teknisk kunskap att bygga fungerande bomber.
Utredningen mot 54-åringen visar på hur polisen arbetar med dna-spår och övervakningsbilder för att knyta misstänkta till brott. I mannens fall fångades han även på bild av en övervakningskamera i en affär när han handlade föremål som han sedan använde i sin bombtillverkning.
Domen är ännu inte vunnen laga kraft. Det återstår att se om 54-åringen väljer att överklaga till hovrätten.
